Malört (Artemisia absinthium) är en ört som i århundraden har använts för att lindra magbesvär och matsmältningsproblem. Samtidigt bär växten på ett något skumt förflutet som möjligt psykoaktivt inslag i rekreationella likörer – inte minst den beryktade spriten absint. Denna motsättning mellan läkeört och omdiskuterad rusdrycksingrediens gör malörten till en av botanikens mest fascinerande växter.
Malörtens användning går ända tillbaka till 1552 f.Kr. De första spåren av örtens parasitdödande egenskaper finns nämligen dokumenterade på papyrus från det forntida Egypten, där egyptiska örtläkare använde växten mot invärtes parasiter. Genom historien har malört sedan dess haft en given plats i europeisk folkmedicin som bitterämne mot en rad olika åkommor.
Doser av malört tas vanligtvis i form av pulvriserat örtmaterial, som te eller som tinktur. En tinktur framställs genom att örten får dra i drickbar alkohol, exempelvis vodka, under en längre tid. Eftersom malörten är mycket besk i smaken blandas den ofta med andra örter eller sötas innan konsumtion.
Enligt Holistic Online kan malört användas för att behandla matsmältningsbesvär och tarmparasiter. Örtens naturliga bitterämnen anses traditionellt stimulera produktionen av galla och matsmältningsenzymer, vilket kan lindra symtom som uppblåsthet, gaser och nedsatt aptit.
Det är malörten som står för tujoninnehållet i den ofta förbjudna alkoholdrycken absint. Absinten ryktas till och med ha drivit konstnären Vincent van Gogh till att skära av sitt eget öra – även om detta aldrig kunnat bevisas vetenskapligt. Ryktet bidrog dock starkt till dryckens mystiska och farliga rykte.
Använd inte malört utan övervakning av en fullt kvalificerad terapeut eller läkare. Enligt Holistic Online kan en överdos av malört leda till yrsel, hallucinationer och i värsta fall döden. Växten innehåller tujoner – ämnen som är toxiska i högre koncentrationer – och bör därför alltid hanteras med stor försiktighet och i små, kontrollerade mängder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online