Apoptos är en specifik form av celldöd. Medan celler kan dö när de skadas eller utsätts för giftiga ämnen, är apoptos en programmerad celldöd som vanligtvis sker till nytta för organismen som helhet. Det finns flera specifika skäl till varför apoptos inträffar, samt ett antal väldefinierade metabola vägar som sätter processen i rörelse. Tumörceller kännetecknas just av sin förmåga att kringgå apoptos, vilket är anledningen till att cancerläkemedel som inducerar apoptos i tumörceller utgör ett viktigt fokus inom cancerforskningen.
Apoptos är en metabolisk process som, när den aktiveras av vissa omständigheter, får en cell att påbörja en rad händelser som slutar i dess egen död. Processen kallas även PCD (programmed cell death) eller programmerad celldöd. En cell som går in i apoptos krymper i storlek, utvecklar onormala blåsor i cellmembranet och bryter sedan ner sitt eget DNA och sina organeller. Vissa fosfolipidföreningar exponeras på ytan av cellfragmenten, som därefter tas om hand av vita blodkroppar med uppgift att rensa kroppen från bakterier och främmande partiklar. Apoptos är en normal del av alla organismers livscykel och sker av flera olika skäl.
Apoptos är till nytta för organismen och sker av två huvudsakliga skäl: som en regelbunden del av utvecklingen och som ett sätt att förhindra att potentiellt skadliga celler skadar organismen som helhet. Under utvecklingen sker apoptos regelbundet vid bildandet av vissa intrikata delar av kroppen, exempelvis under utvecklingen av fingrar och tår. Dessutom startas apoptos ofta i celler som infekterats av virus eller som har DNA-skador, för att dessa inte ska kunna orsaka ytterligare skada.
En cell triggas in i apoptos av två faktorer: en minskning av mängden positiva tillväxtfaktorer som den tar emot från andra celler, samt en ökning av antalet celldödsaktiverande molekyler som binder till dess cellmembran. Dessa så kallade dödsaktivatorer inkluderar lymfotoxin och tumörnekrosfaktor-alfa (TNF-alfa), vilka båda verkar för att utlösa apoptos.
Ett av cancerns farligaste drag är när cellerna i tumörer bär på avvikelser som hindrar dem från att gå in i programmerad celldöd, trots att de normalt skulle ha triggats att göra det. Detta gör att cellerna kan fortsätta växa okontrollerat och störa funktionen hos de system och organ som de infiltrerar. Både virusorsakade cancerformer (som HPV, humant papillomvirus) och andra, icke-virala cancerformer har utvecklat mekanismer för att förhindra apoptos.
Flera cancerbehandlingar syftar till att få tidigare apoptosresistenta tumörceller att gå in i programmerad celldöd. Både strålterapi och kemoterapi är effektiva för att framkalla apoptos vid vissa typer av cancer. Tumörceller som är resistenta mot dessa behandlingsformer – exempelvis vissa former av leukemi – har dessutom visat sig kunna reagera på specialutvecklade apoptosinducerande föreningar.
Apoptos spelar en avgörande roll för kroppens förmåga att skydda sig mot skadade eller farliga celler. När tumörceller lyckas kringgå denna naturliga säkerhetsmekanism kan cancer utvecklas och spridas. Därför fortsätter forskningen att fokusera på nya sätt att återaktivera apoptos hos cancerceller, vilket kan leda till mer effektiva och riktade behandlingar i framtiden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online