Urinens pH-värde påverkas av en mängd olika faktorer, bland annat kost, vissa medicinska behandlingar, tidpunkten på dygnet, blodsockernivåer och till och med infektioner. Att kontrollera urinens pH-värde kan därför vara ett användbart verktyg när vissa sjukdomstillstånd ska upptäckas och utredas.
Alkalisk urin (högt pH) kan tyda på njursvikt, renal tubulär acidos eller en urinvägsinfektion.
Sur urin (lågt pH) kan i sin tur indikera svält, diarré, vissa lungsjukdomar som emfysem eller diabetisk ketoacidos.
Ett engångstest ger dock bara en ögonblicksbild. Om du får upprepade onormala värden bör du kontakta läkare för en noggrannare utredning.
Tvätta ollonet ordentligt om du är man. Kvinnor behöver tvätta slidan samt området runt omkring. Tvål och vatten fungerar utmärkt, men se till att skölja noga så att inte tvålrester påverkar provet.
Låt en liten mängd urin passera ner i toaletten innan du börjar samla upp provet. Detta kallas midstream-prov och minskar risken att bakterier från huden kontaminerar provet. Fånga sedan upp cirka 30–60 ml (1–2 uns) urin i plastkoppen.
Doppa ena änden av lackmuspappret i den uppsamlade urinen. Pappret byter farg efter urinens surhetsgrad. På förpackningen finns ett färgdiagram som visar vilken pH-nivå varje färg motsvarar. Det ideala pH-värdet för urin ligger vanligtvis runt 6,5–7,0 eller något högre.
Kom ihåg att tvätta händerna noga när du är klar. Därefter kan du göra dig av med urinprovet, eller spara det för analys hos en läkare om du är osäker på resultatet eller känner dig orolig.
Kontakta vården om du upplever symtom som smärta vid waterlassning, frekventa trängningar, grumlig eller blodig urin, feber eller luktavvikelse – särskilt om ditt pH-test samtidigt visar avvikande värden. En läkare kan beställa mer exakta laboratorieprov för att fastställa orsaken.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online