Organen i urinsystemet skyddas från urinen av ett tunt lager epitel som kallas urotel, eller övergångsepitel. Detta specialiserade cellskikt klär njurbäckenet, urinledarna, urinblåsan och en del av urinröret.
Urotelets celler sitter mycket tätt ihop genom så kallade täta cellförbindelser. Detta gör att urinen inte kan tränga ut i de omgivande vävnaderna, vilket annars skulle kunna orsaka skador och irritation. Epitelcellerna kan dessutom sträcka sig och anpassa sig efter hur mycket urin blåsan innehåller.
På epitelets yta finns dessutom ett tunt lager av slemliknande ämnen, så kallade glykosaminoglykaner, som fungerar som ett extra skydd. Detta lager hindrar bakterier och urinens salter från att fastna på vävnaden och bidrar till att skydda organen från den sura urinen.
Sammantaget gör dessa mekanismer att urinblåsan och övriga urinvägar kan hantera urinens frätande egenskaper utan att ta skada.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online