Proteinuri hos barn definieras som proteinutskiljande >100 mg/m²/dag eller urin protein/kreatinin-kvot >0,2 (ålder >2 år). Spår/dipstick 1+ kan vara godartad; bestående eller signifikant proteinuri kräver utredning.
Vanliga orsaker
- Ortostatisk (postural) proteinuri: Mest vanlig godartade orsak (2–5 % av tonåringar). Protein utsöndras upprätt; frånvarande liggande. Första morgonurin negativ. Godartad, ingen behandling behövs.
- UVI: Transient proteinuri med pyuri/bakteriuri; läker med behandling.
- Glomerulonefrit: Nephritisk (hematuri, hypertoni, erythrocytskast) eller nefrotisk (stor proteinuri, hypoalbuminemi, ödem, hyperlipidemi). Orsaker: post-strep, IgA-nefropati, HSP, lupus, MPGN.
- Nefrotiskt syndrom: Minimal change disease (mest vanligt hos barn), FSGS, membranös.
- Kongenita/strukturella: Refluxnefropati, dysplasi, obstruktion.
- Systemiska sjukdomar: Diabetes (nefropati), hypertoni, lupus, vaskulit, sickle cell.
- Läkemedel/gifter: NSAID, aminoglykosider, tunga metaller.
Utredningsalgoritm
- Bekräfta med första morgonurin protein/kreatinin-kvot (utelämnar ortostatisk).
- Om negativ → ortostatisk; lugna, årlig kontroll.
- Om positiv: urinstatus mikroskopi, B-status, CMP, albumin, kolesterol, C3/C4, ANA, ASO, strep-screening, njurultraljud.
- Nefrotiskt område (UPC >2): remittera pediatrisk nefrologi; överväg biopsi vid atypisk eller steroidresistent.
- Hematuri + proteinuri → nephritisk utredning.
Varningssignaler för akut remiss
- Nefrotiskt syndrom (ödem, hypoalbuminemi).
- Nephritiskt syndrom (hypertoni, hematuri, erythrocytskast, njurfunktionsnedsättning).
- Bestående signifikant proteinuri (UPC >0,5) utan godartad förklaring.
Tidig diagnos bevarar långsiktig njurfunktion.
