
Diagnostiken av priapism är i första hand klinisk, vilket innebär att läkaren ställer diagnosen utifrån patientens symtom, sjukdomshistoria och den fysiska undersökningen. Det övergripande målet med de diagnostiska testerna är att fastställa orsaken till tillståndet – det vill säga identifiera etiologin.
En central del av utredningen är att avgöra om det rör sig om ischemisk (blodfattig) eller icke-ischemisk (högflödande) priapism, eftersom detta avgör vilken behandling som krävs. Ischemisk priapism är ett akut tillstånd som kräver omedelbar vård för att undvika bestående skada på penisvävnaden.
Vid den fysiska undersökningen bedömer läkaren flera faktorer:
Ett blodprov tas från penisens svällkroppar (cavernosa) och analyseras. Låg syresättning (lågt syretryck) tillsammans med höga värden av koldioxid (Pco2) och lågt pH bekräftar en ischemisk priapism. Denna analys är snabb och avgörande för att kunna påbörja rätt behandling i tid.
Duplex-dopplerultraljud är en icke-invasiv metod som kan skilja mellan ischemisk och icke-ischemisk priapism genom att mäta blodflödet i penisens artärer. Vid ischemisk priapism saknas flöde i cavernosaartärerna, medan flödet är normalt eller ökat vid den icke-ischemiska formen.
Dessa mer specialiserade undersökningar utförs vanligtvis hos patienter med återkommande priapism. Metoderna används för att bedöma:
Undersökningarna kan också identifiera så kallade läckage i kärlen, vilket kan bidra till upprepade episoder av högflödande priapism och därigenom vägleda val av långsiktig behandlingsstrategi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online