Luktnerverna (kranialnerv I) är specialsensoriska nerver dedikerade enbart till luktsinnet (olfaktion). De är unika bland kranialnervena: inte sanna nerver utan CNS-banar.
Anatomi
- Luktepitel: Övre näshåla (lamina cribrosa-område). Innehåller luktreceptorneuroner (bipolära), stödceller, basala stamceller.
- Receptorneuroner: Uttrycker luktreceptorer (GPCRer). Varje neuron uttrycker en receptortyp. Axoner passerar genom lamina cribrosa foramina.
- Luktbulb: Axoner synapsar i glomeruli (en glomerulus per receptortyp). Mitral/tufted-celler projicerar via lukttrakt.
- Centrala banor: Primär luktbark (piriform cortex, amygdala, entorhinal cortex) → orbitofrontal cortex (medveten perception), hypotalamus/limbiska (emotionella/minnesmässiga kopplingar).
Funktion
- Detektion: Luktdofter upplöses i slem → binder receptorer → cAMP-kaskad → aktionspotential.
- Diskriminering: Kombinatorisk kodning – en doftaktiverar flera receptorer; en receptor binder flera dofter.
- Adaptation: Snabb (receptor) och central (kortikal) – lukt bleknar vid kontinuerlig exponering.
- Smak: Retronasal olfaktion + smak = smakupplevelse. Anosmi → fad mat.
Klinisk betydelse
- Anosmi/Hyposmi: Postviral (COVID-19), traumatisk (lamina cribrosa-fraktur), neurodegenerativ (Parkinson, Alzheimer – tidigt tecken), kongenital (Kallmann), sinonasala sjukdomar.
- Testning: UPSIT, Sniffin' Sticks, alkoholplaster-screening.
- Regeneration: Luktreceptorneuroner regenereras från basala celler livslångt – unikt i CNS.
