Många har lärt sig att tungan är indelad i fyra olika smakzoner – att vi skulle känna sött längst fram, salt och surt på sidorna samt beskt längst bak. Det är dock en utbredd missuppfattning. Tungan har inga specifika smakzoner.
Alla delar av tungans yta kan uppfatta alla fem grundsmaker: sött, surt, beskt, salt och umami – den fylliga, så kallade "gottiga" smaken som återfinns i exempelvis soja, parmesanost och köttbullar.
Smaken registreras av tusentals smaklökar som sitter utspridda över hela tungans yta. Varje smaklök innehåller ett stort antal sinnesceller som reagerar på de kemiska ämnen som finns i maten vi äter. Signalerna skickas sedan vidare till hjärnan via nerver, där de tolkas som olika smaker.
Intressant nog sitter smaklökar inte bara på tungan – de finns även på gommen, i svalget och på epiglottis. Det är därför vi kan uppleva smak även när tungan inte är direkt involverad.
Myten om smakzonerna spreds ursprungligen genom en feltolkning av en tysk vetenskaplig studie från slutet av 1800-talet. Vissa områden av tungan kan visserligen vara något känsligare för vissa smaker än andra, men skillnaderna är marginella – alla grundsmaker kan uppfattas över hela tungan.
Nästa gång du ser en klassisk "smakkarta" över tungan kan du med trygghet veta att den saknar vetenskaplig grund. Din tunga är en mångsidig sinnesorgan där alla regioner samverkar för att ge dig den fulla smakupplevelsen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online