Så identifierar du ett fästingbett – steg för steg

Du har varit ute på en vandring i skogen eller en promenad över ängen, och plötsligt upptäcker du en liten fläck eller ett "födelsemärke" på huden som inte fanns där tidigare. Titta noga – det kan nämligen vara något annat än det ser ut att vara. Fästingbett märks sällan av i stunden, men de kan lämna efter sig en kliande, allergisk reaktion i bettstället. Den verkliga faran är dock att fästingar kan överföra allvarliga sjukdomar som borrelia och TBE (fästingencefalit).

Så identifierar du ett fästingbett – steg för steg

1. 1. Undersök huden efter fästingar

   Det positiva med fästingbett är att de är lätta att identifiera, eftersom fästingen nästan alltid fortfarande sitter fast i huden. En fästing är antingen bred och platt eller uppblåst och rund – den växlar mellan dessa två tillstånd allteftersom den suger i sig blod. En annan tydlig ledtråd är att fästingen är det enda småkryp som sticker kvar sina mundelar i huden och låser sig fast ordentligt.

2. 2. Ta bort fästingen på rätt sätt

   Använd en pincett med spetsiga toppar och greppa om fästingens huvud så nära huden som möjligt. Dra sedan rakt ut utan att vrida eller krossa fästingen. Tvätta därefter huden med tvål och ljummet vatten. Myndigheter som amerikanska CDC avråder från att använda tändstickor, vaselin eller andra hemmagjorda metoder – sådana knep kan snarare öka risken att fästingen spyr in smittämnen i såret.

3. 3. Studera fästingens anatomi

   Hårdfästingar har en sköldliknande kropp där huvudet och mundelarna syns tydligt uppifrån. Mjuka fästingar – den typ du behöver oroa dig för – gräver ner huvudet i huden medan deras mjuka kroppar långsamt sväller av ditt blod. Att kunna arten hjälper läkaren att bedöma vilka sjukdomar du eventuellt har utsatts för via bettet.

4. 4. Titta närmare med förstoringsglas

   Använd ett förstoringsglas eller ett mikroskop för att få en detaljerad bild av fästingen. I Sverige är det framför allt den vanliga fästingen (Ixodes ricinus) du bör hålla utkik efter. Honan känns igen på sin droppeformade, orangebruna kropp med en mörkare bakkropp, medan hannen är mindre och helt mörkbrun. Det är denna art som kan bära på både borrelia och TBE. I Nordamerika motsvaras den av hjortfästingen (den svartbenta fästingen), som har en liknande brun, droppeformad kropp. Andra arter, som den amerikanska Lone Star-fästingen med sitt karakteristiska vita prickmärke på ryggen, kan sprida andra sjukdomar – därför spelar artbestämningen en viktig roll för bedömningen av riskerna.

5. 5. Kontakta vården och spara fästingen

   Kontakta din läkare eller vårdcentral, särskilt om fästingen suttit kvar länge eller om du börjar få symtom. Spara gärna fästingen i en plastpåse – det kan underlätta för läkaren eller sjukhuset att göra en korrekt bedömning och artbestämma den.

När bör du söka vård?

Om en ringformig rodnad uppstår kring bettstället några dagar till veckor efteråt kan det vara ett tecken på borrelia, vilket alltid bör behandlas med antibiotika. Upplever du feber, huvudvärk, muskelvärk eller onormal trötthet efter ett fästingbett – kontakta vården. Mot TBE finns ingen botande behandling, men den kan förebyggas genom vaccination, vilket rekommenderas för dig som ofta vistas i fästingtäta områden.