Tungbitning under ett anfall är inte alltid ett tecken på epilepsi. Även om det ofta förekommer vid vissa typer av epileptiska anfall – särskilt generaliserade tonisk-kloniska anfall (tidigare kallade grand mal-anfall) – kan tungbitning också uppstå vid flera andra medicinska tillstånd.
Intressant nog anses bitning på tungans sida vara mer typiskt för ett epileptiskt anfall, medan bitning på tungspetsen oftare ses vid andra orsaker, exempelvis svimningsanfall. Detta är dock inget säkert tecken, och endast en läkare kan ställa en korrekt diagnos.
Feberkramper drabbar framför allt små barn i samband med hög feber. Under ett sådant anfall kan barnet bita sig i tungan.
Ett kraftigt sjunkande blodsockervärde kan utlösa anfall, och tungbitning kan då ibland förekomma.
Vissa läkemedel eller en överdosering av droger kan orsaka krampanfall som kan leda till att tungan skadas.
Infektioner i hjärnan eller dess hinnor, såsom hjärnhinneinflammation (meningit) eller hjärninflammation (encefalit), kan ge upphov till anfall med eventuell tungbitning.
I vissa fall kan ett anfall utlösas av en stroke, vilket även det kan medföra att man biter sig i tungan.
Vissa elektrolytrubbningar, till exempel hyponatremi (låga natriumvärden) eller hypokalcemi (låga kalciumvärden), kan orsaka anfall och tungbitning.
Svår alkoholabstinens hos personer med långvarigt och högt alkoholintag kan utlösa krampanfall, ibland åtföljda av tungskador.
Syrebrist i hjärnan, så kallad anoxi, kan resultera i anfall där tungbitning kan inträffa.
Det är viktigt att söka medicinsk vård om du eller någon i din närhet biter sig i tungan i samband med ett anfall. En legitimerad sjukvårdspersonal kan undersöka vad som ligger bakom anfallet, ställa rätt diagnos och rekommendera lämplig behandling.
Kontakta alltid vården – exempelvis 1177 för rådgivning, eller 112 vid akuta situationer – om du är orolig för anfall eller andra relaterade symtom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online