Myggan räknas som en av de största sjukdomsbärande insekterna i USA. Den sprider inte bara ett flertal sjukdomar till människor – den kan också ställa till med allvarliga problem för boskapen. Illinois Department of Health beskriver myggan som planetens farligaste varelse, en insekt som infekterar miljontals djur och människor varje år.
Här går vi igenom de viktigaste sjukdomarna som myggor kan överföra till nötkreatur, hur smittan sker och vad som finns att göra åt dem.
En av de sjukdomar som myggor kan överföra till nötkreatur är West Nile-virus. Myggan hämtar infektionen från en infekterad fågel och överför sedan viruset till nötkreatur i samband med att den biter djuret för att suga blod. Under blodmåltiden injiceras viruset i djurets kropp, där det börjar föröka sig. Fram till 2011 fanns inget vaccin mot viruset, vare sig för nötkreatur eller för människor.
Även om gul feber främst är känd som en sjukdom hos människor kan den även smitta nötkreatur och andra primater. Smittan överförs via saliven från en honmygga. Virusets etablerar sig först i honmyggans mage och vandrar sedan vidare till insektens spottkörtlar. Man tror att sjukdomen har sitt ursprung i Sydamerika och Afrika och att den spreds till andra delar av världen genom slavhandeln. Ett vaccin utvecklades under 1900-talet, men fram till 2011 fanns ingen botande behandling när väl sjukdomen brutit ut.
Anaplasmos är en blodsjukdom som överförs till nötkreatur av myggor och andra blodsugande parasiter. När djuret väl smittats börjar sjukdomen bryta ned dess röda blodkroppar. Ett smittat djur kan antingen dö eller återhämta sig inom loppet av några dagar. Djurets ålder spelar stor roll för dödligheten. Om sjukdomen inte upptäcks tidigt är det oftast meningslöst att inleda behandling, eftersom den då saknar effekt. Det finns dock ett vaccin som hjälper till att minska sjukdomens effekter hos nötkreatur.
Malaria har krävt miljontals människoliv genom historien – fler människor har dött av malaria än av alla krig tillsammans. Men sjukdomen drabbar även nötkreatur. Endast honmyggan bär på den dödliga sjukdomen och kan överföra den till djuren. Honmyggor av anopheles-typ smittas av en parasit som bär på sjukdomen. Om honmyggan lever länge nog hinner parasiten fullborda sin utvecklingscykel och infektera myggan, som i sin tur sprider sjukdomen vidare. Högre temperaturer gör att parasiten utvecklas snabbare. Till skillnad från hos människor och nötkreatur gör malaria myggan själv inte illa. Insektsmedel har utvecklats för att bekämpa myggplagor, och det finns läkemedel som behandlar malaria hos nötkreatur – men vissa myggstammar kan med tiden utveckla resistens mot dessa preparat.
För att skydda besättningen är det klokt att begränsa myggornas möjligheter att breda ut sig. Se till att eliminera stillastående vatten där myggor lägger ägg, såsom vattentunnor, hjulspår och övergivna kärl. Använd godkända insektsmedel och insektsfällor i stallmiljön, håll betesmarker borta från träskiga områden under högsäsong och kontakta din veterinär angående vaccinationer och förebyggande åtgärder som passar just ditt område. En tidig upptäckt av sjukdomssymptom kan ofta vara avgörande för djurets överlevnad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online