Att förövare efter ett övergrepp försöker ta kontakt med offret är tyvärr inte ovanligt. Beteendet kan ha flera olika förklaringar, och att förstå dem kan hjälpa drabbade att känna igen mönstren och skydda sig. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna.
Många förövare söker kontakt för att behålla känslan av makt och kontroll över offret. Genom att nå ut förstärker de offrets rädsla och utsatthet – och bekräftar samtidigt sin egen dominans.
Vissa förövare använder sig av så kallad grooming, en process där de bygger upp förtroende och relation med offret redan före övergreppet. Efteråt kan detta beteende fortsätta, i syfte att manipulera offret till ytterligare kontakt eller till tystnad.
Kontakt kan också ske i syfte att skrämma offret – för att hindra en polisanmälan eller att offret söker hjälp. Genom hot och trakasserier försöker förövaren stoppa offret från att berätta vad som hänt och därmed undvika konsekvenser.
I vissa fall söker förövaren kontakt för att få någon form av avslut eller upplösning. Hen kan känna ett behov av att rättfärdiga sina handlingar, eller söka bekräftelse, förlåtelse eller förståelse hos offret.
Underliggande psykiska problem, exempelvis personlighetssyndrom, kan ligga bakom beteendet. Sådana tillstånd kan leda till bristande empati och en oförmåga att förstå vilken skada som orsakats – vilket i sin tur kan motivera förövaren att ta kontakt.
Några förövare känner varken ånger eller skuld och tror genuint att de inte gjort något fel. De kan därför kontakta offret helt utan förståelse för det trauma de åstadkommit.
I sällsynta fall sker kontakten av ren nyfikenhet. Förövaren vill då ta reda på hur offret mår eller reagerar, mäta effekterna av sitt handlande eller försöka förstå offrets perspektiv.
Hur än förklaringen ser ut är det viktigt att komma ihåg att en förövares kontaktförsök efter ett övergrepp aldrig är acceptabelt. Det innebär nästan alltid ytterligare lidande för den drabbade. Söker förövaren kontakt ska du inte känna dig skyldig att svara – spara i stället eventuella meddelanden som bevismaterial.
Om du har blivit utsatt för ett sexualbrott är det viktigt att söka stöd och polisanmäla övergreppet. I Sverige kan du bland annat vända dig till Kvinnofridslinjen (020-555 666), som är öppen dygnet runt, eller till polisen via 114 14 – vid akut fara ring alltid 112. Att prata med närstående eller professionella, exempelvis kurator eller psykolog, kan också vara ett viktigt steg i bearbetningen och hjälper dig att skydda dig från ytterligare skada.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online