Mitt-1800-talets behandlingar av skogskrattbett var i stor utsträckning ineffektiva och ofta skadliga:
- Trepanation: Borrning över bettet för att dränera gift.
- Skärring: Skär i såret för att inducera blödning.
- Cupping: Hettade koppar som skapar sug över bettet.
- Tourniquets: Strama band proximalt till bettet (orsakar ischemi, nekros).
- Alkohol/whiskey: Applicerat topiskt eller intagit för smärta (ingen motgiftverkan).
- Örtpoultices: Växtbaserade paltor (t.ex. vägbröda, tobak) för att minska svullnad.
Modern behandling: Immobilisera, håll bettet under hjärtnivå, sök akutmottagning omedelbart för motgift (CroFab eller Anavip). Använd INTE is, tourniquets, incisions, suktion eller alkohol.