Uroonkologi är det medicinska specialområde som ägnar sig åt forskning kring och behandling av cancer i urinvägarna hos både kvinnor och män, samt cancer som drabbar manliga könsorgan. Enligt Phoenix5 Prostate Cancer Glossary omfattar detta oftast cancer i njurar och urinblåsa, samt prostata- och testikelcancer. Cancer hos kvinnor eller cancer i kvinnans reproduktionsorgan behandlas däremot av gynekologiska onkologer.
Riskfaktorerna varierar mellan olika organ i urin- och könsorganssystemen. National Cancer Institute (NCI) listar ålder, rökning, vissa bakteriella infektioner och kemisk exponering i arbetslivet bland riskfaktorerna för urinblåsecancer. Vid njurcancer ingår rökning, fetma, högt blodtryck och exponering för tungmetaller. Risken att utveckla prostatacancer ökar med ålder och ärftlighet, medan riskfaktorerna för testikelcancer inkluderar ärftlighet samt medfödda avvikelser eller missbildningar i testiklar, njurar och penis.
Blod i urinen, smärta eller sveda vid urinering samt behov av att kissa ofta, särskilt på natten, är symtom som är gemensamma för cancer i urinblåsa, njurar och prostata, enligt National Cancer Institute. Njurcancer kan även ge feber, oförklarlig viktminskning, trötthet och en ihållande smärta i sidan som inte går över.
Prostatacancer påverkar urinstrålen – patienter kan ha svårt att komma igång med eller avsluta urineringen, samt svårt att uppnå erektion. Testikelcancer visar sig ofta som en förstoring eller svullnad av testikeln, smärta i pungen och/eller smärta i ljumsken, rygg eller nedre del av buken.
Det finns tre huvudkategorier av behandling vid urologisk cancer: kirurgi, strålbehandling och kemoterapi. Ett fjärde alternativ som ibland används vid prostatacancer kallas aktiv övervakning, eller "watchful waiting" (avvaktande hållning). I sådana fall behandlas inte en prostatacancer som bedöms vara mycket liten och långväxande aktivt, utan väntar man tills den bedöms utgöra en större risk för patienten, enligt National Cancer Institute.
Biverkningarna av kirurgi varierar beroende på hur mycket vävnad eller vilka organ som tas bort. Vid urinblåsecancer behöver ibland hela urinblåsan och omgivande könsorgan avlägsnas; patienten behöver då en extern påsapparat för att kunna tömma urinen, enligt National Cancer Institute. Borttagning av en njure kan kräva dialys i framtiden, medan borttagning av prostatan leder till infertilitet och eventuell erektionsdysfunktion. Borttagning av en enda testikel bör inte ge långvariga biverkningar.
Vanliga biverkningar av strålbehandling är illamående, kräkningar, diarré, smärtsam urinering och hudirritation. Biverkningar av kemoterapi kan vara trötthet, illamående, kräkningar, håravfall, sår i munnen och smärta.
Uroonkologer hänvisar ofta patienter som genomgår behandling till dietister för att få råd om en hälsosam kost, enligt National Cancer Institute. Biverkningar av cancerbehandling ger ofta patienterna dålig aptit, obehag och trötthet. Vissa patienter rapporterar även förändrad smakupplevelse under behandlingen, vilket påverkar matintaget.
Det är dock viktigt att bibehålla en hälsosam vikt och få i sig tillräckligt med protein under behandlingen för att främja läkning och återhämtning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online