Gallgången är en kanal som förbinder levern med tunntarmen och är normalt omkring 10–13 centimeter lång. Dess uppgift är att leda gallvätska från levern till gallblåsan och vidare ut i tunntarmen, där vätskan hjälper kroppen att smälta fett från maten. Gallgångscancer uppstår i gallgången och kan behandlas med flera olika metoder, men det finns idag ingen botande behandling mot sjukdomen.
Gallgångscancer upptäcks sällan i tidiga stadier eftersom den ger få eller inga symtom i början. De patienter som får symtom drabbas ofta av gulsot (ikterus), förändrad färg på avföringen, aptitlöshet, feber, klåda, frossa samt smärta i rygg eller buk.
Kemoterapi och strålning används ofta för att behandla olika cancerformer. Kemoterapi fungerar genom att döda cancerceller med läkemedel som antingen injiceras eller ges i tablettform. Strålbehandling använder höga doser strålning för att döda cellerna och hindra dem från att växa vidare. I vissa fall kan kemoterapi och strålbehandling kombineras i en behandlingsplan före en planerad levertransplantation för att förbättra resultatet.
Levertransplantation kan erbjudas som behandlingsmetod vid gallgångscancer. Levern bidrar till matsmältningen av vitaminer, fördelar viktiga näringsämnen i kroppen samt renar blodet genom att avlägsna gifter och andra skadliga ämnen. Gallgången transporterar gallan från levern till gallblåsan. En lyckad transplantation kan ge patienten en längre period av remission.
Kirurgisk behandling av gallgångscancer utförs när kirurgen bedömer att hela tumören går att avlägsna, efter en noggrann utvärdering med bilddiagnostik i form av datortomografi (CT) eller magnetkameraundersökning (MRI). Vilken typ av operation som behövs beror på var i gallgången cancern sitter. Vid vissa former måste en del av levern eller en hel lob tas bort. Beroende på hur långt cancern hunnit sprida sig kan levern oftast växa tillbaka och återuppta sin normala funktion.
Andra operationer är betydligt mer omfattande och kan innebära borttagning av lever, gallgångar, gallblåsa, lymfkörtlar, bukspottskörtel och till och med delar av tunntarmen. Tyvärr medför omfattande gallgångsoperationer en högre risk – American Cancer Society anger att cirka en av tre patienter drabbas av komplikationer, exempelvis problem med återhämtningen efter organborttagning samt svårigheter med ätande och matsmältning. Ungefär 5–10 procent av patienterna med gallgångscancer avlider till följd av komplikationer.
Efter avslutad behandling av gallgångscancer är det viktigt att fortsätta med regelbundna kontroller hos vården. Vid uppföljningsbesök diskuteras eventuella nya symtom, blodprover tas och vid behov görs ytterligare bilddiagnostik för att tidigt kunna upptäcka ett eventuellt återfall.
Färre än 3 000 personer diagnosticeras årligen med gallgångscancer i USA. Sjukdomen är dock betydligt vanligare i Asien och Mellanöstern, framför allt på grund av parasitinfektioner som ökar risken att utveckla cancer i gallgångarna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online