
Matstrupscancer är en allvarlig sjukdom som ofta inte ger några symtom förrän den har gått långt, vilket gör prognosen sämre ju senare den upptäcks. Enligt Mayo Clinic beror cancern i matstrupen på flera olika faktorer, bland annat livsstilsvanor, kostvanor och kroniska medicinska tillstånd som skadar matstrupens slemhinna. Här går vi igenom de viktigaste orsakerna och riskfaktorerna du bör känna till.
Hög alkoholkonsumtion under en lång period kan orsaka inflammation i matstrupens slemhinna och med tiden leda till matstrupscancer. Risken ökar ju mer och ju längre man dricker.
Munsköljmedel som innehåller alkohol, exempelvis vissa varianter av Listerine och Scope, kan irritera svalget. Om produkten sväljs regelbundet eller används under mycket lång tid kan den öka risken för cancer i både munhåla och matstrupe.
All form av tobaksanvändning – rökning såväl som tuggtobak – kan orsaka plavocellkarcinom, den vanligaste typen av matstrupscancer. Kombinerar du tobak med alkohol multipliceras riskerna, eftersom de båda ämnena förstärker varandras skadliga effekter på slemhinnan.
Selen är ett spårmineral som kroppen behöver för att skydda cellerna mot skador. För låga nivåer av selen i kroppen kan öka risken för matstrupscancer. Du får i dig tillräckligt med selen genom att äta fullkornsprodukter, nötter och fisk.
En kost som är fattig på vitamin A, vitamin C och vitamin B1 kan bidra till cancerutveckling i matstrupen. Se till att äta en varierad kost rik på frukt och grönsaker för att hålla dina vitaminnivåer uppe och skydda din matsmältning.
Vid gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) pressas magsyra upp i matstrupen upprepade gånger. Den kroniska syraexponeringen skadar slemhinnan och kan i värsta fall utvecklas till Barretts esofagus, ett tillstånd som ökar risken för matstrupscancer avsevärt om det inte behandlas.
Vissa ovanliga medicinska tillstånd kopplas till ökad risk för matstrupscancer:
Eftersom matstrupscancer sällan ger tidiga symtom är det viktigt att vara uppmärksam på varningstecken som svårigheter att svälja, oförklarlig viktnedgång, halsbränna som inte går över eller smärta bakom bröstbenet. Kontakta din vårdcentral om du har flera riskfaktorer eller besvär som kvarstår – ju tidigare sjukdomen upptäcks, desto bättre är prognosen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online