Multipelt myelom: vad det är, vanliga symptom och behandling

Multipelt myelom, även känt som Kahlers sjukdom, myelomatos eller plasmacellsmyelom, är en cancerform som utgår från onormala plasmaceller i blodet. Enligt National Cancer Institute (NCI) uppskattades det i USA under 2009 till cirka 20 580 nya fall av multipelt myelom, medan ungefär 10 580 personer avled i sjukdomen samma år.

NCI beskriver multipelt myelom som "den näst vanligaste blodcancern i USA", och sjukdomen utgör omkring en procent av all cancer. Här går vi igenom vad multipelt myelom är, vem som löper störst risk samt vilka symptom och behandlingsmöjligheter som finns.

Vad händer i kroppen vid myelom?

Benmärgen innehåller stamceller som utvecklas till vita blodkroppar, röda blodkroppar och blodplättar. Plasmaceller är en typ av vita blodkroppar som bildar antikroppar – proteiner som hjälper kroppen att bekämpa bakterier och andra hot.

Myelom är en cancer som uppstår när plasmacellerna blir onormala. Vid cancer bildas nya celler när de inte borde, samtidigt som gamla och skadade celler inte dör som de ska. Detta leder till en okontrollerad celltillväxt. De onormala myelomcellerna samlas i benmärgen och kan med tiden även skada själva benet. Benämningen "multipelt" syftar på att flera separata delar av skelettet kan vara angripna samtidigt.

Vem drabbas – vanliga riskfaktorer

Enligt NCI ökar risken att utveckla multipelt myelom om man tillhör en eller flera av följande grupper:

• Personer över 65 års ålder
• Afroamerikaner
• Män
• Personer med multipelt myelom i släkten
• Personer som tidigare haft MGUS (monoklonal gammopati av obestämd betydelse – ett godartat tillstånd med onormala proteiner i blodplasman)

Kom dock ihåg att riskfaktorer inte betyder att man kommer att insjukna. Många med en eller flera riskfaktorer utvecklar aldrig sjukdomen, medan andra utan kända riskfaktorer gör det.

Vanliga symptom

Multiple Myeloma Research Foundation (MMRF) listar flera typiska symptom. En del beror på njurproblem orsakade av sjukdomen, vilket kan ge aptitlöshet, svaghet, illamående och andra besvär. Andra vanliga tecken är:

• Smärta i ländrygg eller revben
• Trötthet och orkeslöshet
• Återkommande infektioner, till exempel lunginflammation
• Svår nervsmärta, stickningar eller domningar

NCI lägger till ytterligare symptom på listan: benbrott, onormal törst, viktnedgång och täta urinträngningar. Upplever du flera av dessa besvär bör du kontakta vården för utredning.

Hur behandlas multipelt myelom?

Enligt NCI finns flera olika behandlingsalternativ beroende på hur långt sjukdomen har hunnit vid diagnos. Ibland kombineras flera metoder för bästa effekt.

• Aktiv övervakning: I ett mycket tidigt skede utan tydliga symptom kan läkaren rekommendera att vänta med behandling tills fler symptom visar sig. Så slipper patienten biverkningar så länge som möjligt.
• Induktionsbehandling: Vid mer avancerad sjukdom kan så kallad induktionsterapi behövas – det vill säga cellhämmande läkemedel, exempelvis steroider eller kemoterapi, som dödar cancercellerna.
• Stamcellstransplantation: För vissa patienter kan en transplantation med blodstamceller vara ett alternativ, ofta i kombination med annan läkemedelsbehandling.

Behandlingen planeras alltid individuellt utifrån patientens ålder, allmäntillstånd och sjukdomens utbredning.

Stöd och hjälp

Att leva med myelom ställer stora krav, både fysiskt och känslomässigt. MMRF erbjuder listor över lokala stödgrupper samt tjänsten "Myeloma Mentors" – utbildade och certifierade mentorer som ideellt delar sina personliga erfarenheter av sjukdomen.

NCI driver även en telefontjänst som hjälper till att hitta program och andra resurser, nås på 1-800-4-CANCER (1-800-422-6237). Dessutom finns "LiveHelp Online Chat", där cancerspecialister svarar på frågor via textchatt.

För läsare i Sverige finns motsvarande stöd hos bland annat Blodcancerförbundet och Cancerfondens cancerlinje (010-199 10 00). Kontakta alltid din vårdcentral eller behandlande läkare vid frågor om symptom, undersökning eller behandling.