Käkbenet räknas ofta som ett av de starkaste benen i människokroppen i förhållande till sin storlek. Det består egentligen av två delar: överkäken (maxillan) och underkäken (mandibeln), som samverkar via en led som kallas käkleden (temporomandibulär led, TMJ). Överkäken bär de övre tänderna, medan underkäken bär de undre.
Käkbenet tål enorma krafter tack vare sin mycket täta benvävnad – den så kallade kompakta benvävnaden (kortikalt ben). Det är samma typ av vävnad som bygger upp de långa rörbenen i armar och ben. Dessutom fäster flera kraftiga muskler vid käkbenet, bland annat tuggmusklerna, vilket ger extra stöd och stabilitet. Tack vare detta kan käken utveckla en imponerande bettkraft, särskilt vid maximal ansträngning.
Skallen består till skillnad från käkbenet av många olika ben: pannbenet, hjässbenen, tinningbenen och nackbenet, för att nämna några. Dessa ben är inte lika täta som käkbenets och saknar dessutom samma muskulära stöd. Skallbenen är dock specialiserade på att skydda hjärnan och är förhållandevis hårda – men de är helt enkelt inte konstruerade för att motstå samma typ av belastningar som käken.
Svaret beror på hur man definierar styrka. Rent tekniskt är lårbenet kroppens längsta och starkaste ben när det gäller viktbärande förmåga. Men i förhållande till sin storlek, och med tanke på den kraft det utsätts för vid varje tuggning, betraktas käkbenet ofta som kroppens starkaste och hårdaste ben. Skallen prioriterar istället skydd framför rå styrka.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online