Bilateral profylaktisk mastektomi innebär ett kirurgiskt ingrepp där båda brösten tas bort i syfte att förebygga eller kraftigt minska risken för bröstcancer. Ingreppet används oftast när genetisk testning eller sjukdomshistoria i familjen tyder på en förhöjd cancerrisk. De fysiska och emotionella förändringarna som ingreppet medför är betydande, och tydliga behandlingsriktlinjer hjälper till att bedöma om en enskild person lämpar sig för proceduren.
Society for Surgical Oncology har identifierat flera nyckelfaktorer för att avgöra när bilateral profylaktisk mastektomi är lämplig. Du kan vara aktuell för ingreppet om genetisk testning påvisar mutationer i generna BRCA1 eller BRCA2. Avvikelser i dessa gener är direkta indikatorer på ökad cancerrisk – bär du på dem är risken att du utvecklar bröstcancer före 70 års ålder ungefär 40–85 procent.
Du kan också vara lämplig för behandlingen om du har två eller flera nära släktingar – enligt Mayo Clinic definierat som mor, mormor eller farmor, systrar, döttrar eller mosterar/fastrar – som drabbats av bröstcancer innan de fyllde 50 år, eller någon gång före menopaus. Dessutom kan profylaktisk mastektomi övervägas vid vissa förändringar i bröstvävnaden, exempelvis duktal eller lobulär hyperplasi (en ökad cellproduktion eller celldelning). I sällsynta fall kan din onkolog, det vill säga cancerspecialist, överväga ingreppet även utan att dessa vanliga kriterier är uppfyllda.
Innan du genomgår en profylaktisk mastektomi har du stor nytta av gemensamma samtal med flera olika medicinska specialister, bland annat din onkolog, en patolog (specialist på vävnadsdiagnostik), en genetisk rådgivare och en kirurg. Under dessa samtal kan du samla mer information om själva ingreppet samt få kunskap om mindre invasiva behandlingsalternativ.
Dessa alternativ kan innefatta regelbundna undersökningar för att övervaka eventuella förändringar i bröstvävnaden, samt förebyggande användning av läkemedlen tamoxifen och raloxifen. Dina läkare informerar dig även om riskerna och fördelarna med bröstrekonstruktion i anslutning till mastektomin.
Det finns två huvudformer av bilateral profylaktisk mastektomi. Vid en total mastektomi avlägsnar kirurgen hela bröstet, inklusive vårtan. Vid en subkutan mastektomi tas bröstvävnaden bort, men vårtan lämnas kvar på plats. Som regel ger total mastektomi ett bättre skydd mot cancer jämfört med subkutan mastektomi, och din kirurg rekommenderar därför sannolikt den metoden.
Om du väljer att genomgå bröstrekonstruktion kan den utföras antingen i direkt anslutning till mastektomin eller vid ett senare tillfälle. Planeringen av rekonstruktionen påbörjas redan före ingreppet och innefattar en noggrann undersökning av brösten. Möjliga rekonstruktionsalternativ omfattar insättning av koksalt- eller silikonimplantat, samt en teknik som kallas vävnadsklaffrekonstruktion. Vid denna metod används fett, hud och muskulatur från andra delar av kroppen för att återskapa bröstets form.
Profylaktisk mastektomi minskar risken att utveckla bröstcancer med cirka 90 procent. Det finns dock kvar en liten risk att cancer ändå uppstår från bröstvävnadsceller i bröstkorgsväggen, armhålan eller buken. Rådfråga alltid dina läkare för en fullständig förklaring av de individuella återfallsriskerna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online