Invasivt lobulärt karcinom är en form av bröstcancer som uppstår i bröstets lobuler, de körtlar som producerar mjölk. Enligt American Cancer Society utgör invasiva lobulära cancerformer cirka 10 procent av alla diagnostiserade bröstcancrar. Behandlingen innefattar biopsi, lumpektomi eller mastektomi samt i förekommande fall kemoterapi och strålbehandling. Behandlingen är ofta aggressiv, eftersom "invasiv" betyder att cancern har spridit sig från lobulerna ut i bröstets omgivande vävnad. Utöver att avlägsna tumören genom mastektomi eller lumpektomi omfattar behandlingen även att identifiera och ta bort drabbade lymfkörtlar.
För att förstå invasiv lobulär cancer är det viktigt att veta var cancern finns i bröstet. Föreställ dig bröstvårtan och tänk dig mjölkgångar som sträcker sig bakåt från vårtan. Från dessa gångar förgrenar sig lobulerna. Mjölkgångarna och lobulerna bildar tillsammans ett mönster som liknar en trädgren. Vävnad och fett omger gångarna och lobulerna och utgör huvuddelen av bröstet. Invasivt lobulärt karcinom börjar med snabbt delande, onormala celler i lobulerna. Cancern blir invasiv när den sprider sig från lobulerna till bröstets fett- och körtelvävnad.
Lymfsystemet kan beskrivas som ett nätverk av kärl som löper genom hela kroppen, förgrenar sig ned längs armar och ben och upp mot huvudet. Nätverket transporterar en vätska som kallas lymfa, vilken innehåller en koncentration av vita blodkroppar. Längs vägen finns större knutpunkter som kallas lymfkörtlar. Lymfsystemet bekämpar infektioner, filtrerar blod, dränerar vätskor och renar lymfvätskan. Behandlingen av invasiv lobulär cancer inleds med att undersöka om cancerceller har tagit sig in i lymfsystemet för att kunna spridas i kroppen. Att hitta och avlägsna drabbade lymfkörtlar blir därför en central del av behandlingen och styr exakt hur kemoterapin och strålbehandlingen ska läggas upp.
När cancern sprider sig från bröstvävnaden till lymfsystemet kräver behandlingen att vissa lymfkörtlar avlägsnas. Längs körtelkedjan i lymfsystemet finns stora körtlar som kallas sentinellymfkörtlar. Sentinellymfkörtelbiopsi utförs hos vissa kvinnor utifrån idén att analys av den viktigaste körteln visar läkarna om ytterligare körtlar behöver tas bort. Denna sentinel-körtel fungerar som en port till de mindre kluster av körtlar som finns i bröstet. Andra kvinnor får en axillär körtelbiopsi, där hela gruppen lymfkörtlar under armhålan avlägsnas. Körtlarna analyseras sedan för att avgöra om cancern har spridits till lymfsystemet.
Vid mindre tumörer kan behandlingen av invasivt lobulärt karcinom omfatta en lumpektomi, det vill säga en bröstbevarande operation. Kirurgen avlägsnar det drabbade området samt omgivande vävnad för att uppnå en så kallad ren marginal. Detta kan vara en utmaning, eftersom invasiv lobulär cancer tenderar att växa ut med tentakelliknande utlöpare. Målet är alltid en ren marginal för att förhindra återfall. Läkare tar vanligtvis också upp frågan om eventuell spridning till lymfkörtlarna i samband med själva lumpektomioperationen.
En mastektomi kan innebära fullständig borttagning av bröstet eller en partiell borttagning. Biopsisvar, egna preferenser och läkarens rekommendationer avgör omfattningen av ingreppet. Vissa kvinnor med invasiv lobulär cancer väljer bilateral mastektomi, där även det friska bröstet avlägsnas, på grund av den ökade risken för återfall i det kvarvarande bröstet.
I vissa fall gör tumörens storlek och differentieringsgrad att kemoterapi krävs för att systemiskt behandla det invasiva lobulära karcinomet. Kemoterapin ges för att angripa celler som har vandrat från den ursprungliga tumörplatsen till andra delar av kroppen. Behandlingen ges intravenöst via en särskild accessport som placeras antingen i en armven eller som en mediport som opereras in nära en större åra under nyckelbenet. Kemoterapi innebär oftast en kombination av cellhämmande läkemedel som väljs utifrån den information som framkommit vid tumörbiopsin. Nästan alla cancerformer med fastställt stadium kräver behandling med kemoterapi. Kvinnor med mycket tidig invasiv lobulär cancer får ibland hormonbehandling för att minska risken för framtida återfall.
När en kvinna har en eller flera lymfkörtlar med cancerceller rekommenderas strålbehandling. Strålningen riktas mot de drabbade områdena i bröstet, det vill säga tumörplatsen, samt mot lymfkörtlarna, och angriper cancercellerna med hög energistrålning. Effekten av strålbehandlingen varierar mellan individer beroende på behandlingens intensitet och längd. Vissa kvinnor upplever hudbesvär och trötthet. Strålbehandling kan användas både efter lumpektomi och efter mastektomi som kompletterande behandling. Läkare inleder vanligtvis strålbehandlingen först när patienten har läkt efter operationen och återhämtat sig från kemoterapin.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online