Stereomammografi har etablerat sig som ett av de mest uppskattade diagnostiska verktygen för att upptäcka bröstcancer hos kvinnor. Enligt en studie från Emory University School of Medicine från 2007 är kliniker 40 procent mindre benägna att missa misstänkta knölar och nästan 50 procent mindre benägna att få fram falska positiva resultat med denna radiologiska teknik.
Den grundläggande procedur som en kvinna genomgår under sitt mammografibesök är i stort sett densamma vid den stereoskopiska metoden som vid det vanliga testet. Skillnaden mellan de två ligger i hur mammogrammet visas upp och tolkas av radiologen.
Undersökningen inleds med att teknikern placerar ett bröst i taget ovanpå undersökningsapparatens plattform. En platta sänks sedan ner mot bröstet och trycker till det lätt, vilket gör att vävnaden kan återges tydligt på bilderna. Kvinnan behåller byxor eller kjol under undersökningen men bär ett pappers- eller tygplagg från sjukhuset över överkroppen.
Precis som inför en vanlig mammografi rekommenderas det att undvika deodorant, talk eller kräm på huden kring brösten på undersökningsdagen, eftersom dessa produkter kan visa sig som misstänkta fläckar på röntgenbilderna.
Tekniken vid stereomammografi bygger på två digitala röntgenbilder som tas från två olika synvinklar, åtskilda med cirka 8 grader. För att granska resultaten och ställa en diagnos – eller bekräfta att allt ser normalt ut – studeras bilderna på en särskild stereoskopisk visningsstation.
Fördelen med den stereoskopiska metoden är att radiologen kan betrakta bröstets inre struktur som en tredimensionell helhet. Detta gör det lättare att avgöra var eventuell avvikelse finns i djupled, vilket minskar risken för både missade tumörer och onödiga falska larm.
Forskarna bakom studien från Emory University bedömer att en uppgradering från standardmammografi till den nya stereoskopiska metoden inom hälso- och sjukvården skulle vara relativt enkel. Det handlar främst om uppdateringar av befintlig mjukvara och utrustning snarare än helt nya investeringar.
Tiden som krävs för att utföra någon av de två undersökningarna är i princip densamma, liksom den tid som behövs för att tolka resultaten. En viktig skillnad mellan metoderna gäller dock strålningen, som är något högre vid stereoskopiska skanningar. Enligt Emory University arbetar forskarna intensivt med att lösa detta problem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online