Bröstcancerscreening är ett av de viktigaste verktygen för att upptäcka bröstcancer i tidigt skede. Genom regelbundna undersökningar kan tumörer hittas innan de ger symtom – ofta när de är små och möjligheterna till framgångsrik behandling är störst. Under senare år har flera nya tekniker introducerats, och vilken metod som passar bäst varierar beroende på individuella faktorer som ålder, riskprofil och hur tät bröstvävnaden är.
Traditionell mammografi är fortfarande den mest använda screeningmetoden. Vid undersökningen tas röntgenbilder av brösten för att upptäcka avvikelser som knutor eller förändringar i bröstvävnaden. Tekniken har utvecklats avsevärt med bättre bildkvalitet och lägre stråldoser, bland annat genom modern digital mammografi.
DBT är en avancerad vidareutveckling av mammografin där flera tunna tvärsnittsbilder av bröstet kombineras till en tredimensionell bild. Det ger en tydligare vy av vävnaden och minskar risken att överliggande vävnad döljer förändringar. Metoden används ofta som komplement vid ordinarie mammografi och har visat sig förbättra cancerdetekteringen, särskilt hos kvinnor med tät bröstvävnad.
Vid CESM injiceras ett kontrastmedel i blodbanan innan mammografibilderna tas. Kontrastmedlet gör blodkärl mer synliga och kan lyfta fram misstänkta områden som kan vara cancer. Metoden är särskilt användbar vid tät bröstvävnad eller när mer detaljerad information behövs.
MR använder magnetfält och radiovågor för att skapa detaljerade tvärsnittsbilder av brösten – helt utan röntgenstrålning. Undersökningen rekommenderas främst till personer med hög risk, till exempel vid ärftlig bröstcancer, eller för vidare utredning av fynd från andra undersökningar.
Ultraljud kan ge ytterligare information om avvikelser som påvisats vid mammografi. Med hjälp av ljudvågor skapas bilder av bröstet, och metoden kan hjälpa till att skilja mellan solida tumörer och vätskefyllda cystor. Ultraljud är smärtfritt, strålfritt och används ofta som kompletterande undersökning hos yngre kvinnor.
CEM kombinerar traditionell mammografi med injektion av kontrastmedel. Liksom CESM gör metoden blodkärl mer synliga och kan användas för att närmare utvärdera misstänkta områden som upptäckts vid ordinarie mammografi.
MBI är en relativt ny teknik som använder svagt radioaktiva spårämnen för att visa ämnesomsättningsförändringar i bröstvävnaden som kan kopplas till cancer. Metoden används ibland tillsammans med mammografi eller ultraljud för en mer omfattande bedömning.
American Cancer Society rekommenderar att kvinnor från 40 års ålder går på mammografi regelbundet, med 1–2 års mellanrum. Kvinnor med förhöjd risk bör diskutera med sin läkare när screeningen bör påbörjas och vilka kompletterande metoder som kan vara lämpliga.
I Sverige kallas alla kvinnor mellan 40 och 74 år regelbundet till kostnadsfri mammografiscreening inom det nationella screeningprogrammet, med intervall som varierar något mellan olika regioner.
Det är viktigt att kvinnor pratar med sin läkare om individuella riskfaktorer, val av screeningsmetoder och nya framsteg inom bröstcancerscreening för att kunna fatta välgrundade beslut om sin hälsa. Tveka inte att ta del av kallelsen till screeningen – och kontakta vården om du själv upptäcker förändringar i brösten, som en knuta, hudförändring eller sekretion från bröstvårtan. Tidig upptäckt räddar liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online