
När patienter lider av smärta eller stelhet i nacken tar läkare ofta ett så kallat sänkningsprov (SR) på patientens röda blodkroppar. Testet visar om det finns en inflammation i kroppen. Ibland orsakas inflammationen av cancer, och då måste läkaren göra ytterligare undersökningar för att utesluta eller bekräfta den möjligheten.
Sänkningsreaktionen (SR), även kallad erytrocytsedimentationsrate, mäter hur långt de röda blodkropparna sjunker mot botten av ett provrör under loppet av en timme. Läkaren tar ett blodprov från patienten och mäter hur långt cellerna hunnit sjunka när de sedimenterar i rörbotten. Enligt amerikanska National Cancer Institute är sänkvärdet oftast högre hos cancerpatienter än hos friska människor.
Testet används när en patient har symtom som kan tyda på cancer eller infektion. Enligt webbplatsen Lab Tests Online beställs provet ofta när patienter har besvär som huvudvärk, nacksmärta, viktnedgång, anemi (blodbrist) och stelhet i lederna.
Ett förhöjt SR-värde är inte tillräckligt underlag för att ställa en cancerdiagnos. Sänkvärdet kan påverkas av många andra sjukdomar, exempelvis autoimmuna sjukdomar, inflammationer och anemi. Ett normalt värde talar emot att cancer föreligger, medan ett förhöjt värde gör att cancer inte kan uteslutas – men ytterligare undersökningar krävs alltid för en slutgiltig diagnos.
Efter ett förhöjt SR-värde beställer läkare ofta ett fibrinogenprov samt serumproteinelektrofores. Enligt Lab Tests Online beror ett förhöjt sänkvärde oftast på problem med fibrinogen eller globuliner – proteiner i blodplasman. Dessa tester visar var problemet ligger och hjälper till att förklara vad som orsakar det.
Som nämnts innebär ett förhöjt SR-värde inte nödvändigtvis att en person har cancer. Förutom andra tillstånd som anemi kan även graviditet ge kvinnor ett förhöjt sänkvärde. Dessutom tenderar kvinnor i allmänhet att ha högre SR-värden än män.
Sänkningsprovet är ett enkelt och vanligt förekommande blodprov som kan ge viktiga ledtrådar om inflammation i kroppen. Det ska dock alltid ses som ett första steg i utredningen – aldrig som ett självständigt cancerprov. Vid onormala värden är det läkaren som avgör vilka kompletterande undersökningar som behövs för att ta reda på den bakomliggande orsaken.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online