De grundläggande läkemedelsklasser som används vid behandling av cancer omfattar cytostatika (kemoterapeutiska läkemedel), hormonterapi, biologiska läkemedel samt experimentella behandlingar som endast är tillgängliga genom kontrollerade kliniska prövningar. Vilken produkt som väljs för att behandla cancern beror på tumörtypen och ursprunglig vävnad eller organ, cancerns stadium och grad av progression samt huruvida cancern har metastaserat, det vill säga spridit sig till andra organ, lymfknutor och kroppsregioner.
Cytostatika är i grunden cytotoxiska läkemedel som dödar celler som befinner sig i snabb tillväxt och delning, vilket gör dem mycket effektiva mot cancerceller. Eftersom kemoterapiläkemedel når alla delar av kroppen – inte bara tumören – är de ofta förknippade med betydande biverkningar. Läkemedlen kan ges i tablettform, intravenöst eller lokalt. Vanliga substanser i denna klass inkluderar platinahaltiga preparat (cisplatin, karboplatin), cyklofosfamid, taxaner (docetaxel, paklitaxel), cytotoxiska antibiotika (doxorubicin), fluorouracil, irinotekan, metotrexat och vinkristin. Många av dessa har använts i över 25 år mot ett brett spektrum av avancerade cancersjukdomar.
Innan hormonell läkemedelsbehandling påbörjas utförs en specifik serie hormorreceptortester för att karakterisera tumören och fastställa om cancern är hormonkänslig. Behandlingen skiljer sig markant åt beroende på cancerform.
Vid prostatacancer ingår bland annat finasterid (Proscar), som hämmar enzymet som omvandlar testosteron till dihydrotestosteron (DHT). Direkta antiandrogener som bikalutamid (Casodex), nilutamid (Anandron) och flutamid (Eulexin) binder till androgenreceptorn och blockerar androgenernas stimulering av tumörtillväxten. LHRH-agonister och antagonister, exempelvis leuprorelin, goserelin samt triptorelin och degarelix, hämmar testosteronproduktionen för att minska stimuleringen av prostatacancern.
Vid bröstcancer är tamoxifen och toremifen (Fareston) antiöstrogena läkemedel som verkar genom att blockera östrogenreceptorerna på bröstcancercellerna. Aromatashämmare stoppar kroppens östrogenproduktion och används både vid tidig och avancerad bröstcancer; hit hör letrozol (Femara), anastrozol (Arimidex) och exemestan (Aromasin).
Biologiska läkemedel består bland annat av monoklonala antikroppar som riktas mot specifika receptorer på cellytan och signalsystem som direkt driver cancercellernas tillväxt. Den här metoden gör det möjligt att påverka cancercellerna på ett mer selektivt sätt än konventionell kemoterapi. Terapiklassen har utvecklats snabbt sedan början av 2000-talet och nya läkemedel godkänns varje år. Exempel på läkemedel i klassen är:
Både nationellt och inom den privata sektorn pågår ett målmedvetet läkemedelsutvecklingsarbete för att bringa nya terapier fram till patienterna. Cancerbehandlingar utgör idag den största kategorin innovativa produkter som testas i kontrollerade kliniska prövningar, med hundratals olika produkter under utvärdering varje år. Patienter som inte har svarat på traditionell förstahands- eller andrahandsbehandling och som har begränsade behandlingsalternativ återstående kan vara aktuella att delta. Läkemedel som har nått fas II eller fas III och vanligtvis visat lovande resultat i tidigare studier kan sökas via clinicaltrials.gov, där även kriterierna för att få tillgång till nya, ännu inte godkända behandlingar redovisas. I cancerprövningar får patienterna alltid fortsatt standardbehandling med godkända läkemedel utöver antingen den experimentella behandlingen eller placebo.
I många fall kombineras olika läkemedelsklasser för att behandla en specifik cancersjukdom. Vissa läkemedel kan dessutom ges i en bestämd ordning beroende på cancertyp och stadium, följt av andra mer potenta terapier. Det är viktigt att noggrant ta reda på vilken typ av läkemedel som används och att förstå dess verkningsmekanism – det ger patienten en större känsla av kontroll och ett genuint hopp i kampen mot sjukdomen.
Kom ihåg: Val av cancerbehandling ska alltid ske tillsammans med ansvarig onkolog, eftersom lämplig behandling individuellt anpassas efter diagnos, stadium och patientens allmäntillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online