Patienter med esofaguscancer kan få en rad olika palliativa åtgärder för att lindra sina symtom och förbättra sin livskvalitet. Målet med palliativ vård är inte att bota cancern, utan att ge bästa möjliga komfort, funktion och välbefinnande. Här går vi igenom de vanligaste behandlingsformerna.
Läkemedel används för att kontrollera smärta, illamående, kräkningar och andra besvär kopplade till sjukdomen. Smärtlindring kan ske med opioider, NSAID-preparat (antiinflammatoriska läkemedel) eller andra värkmediciner. Antiemetika, alltså läkemedel mot illamående, kan ges både förebyggande och vid akuta symptom.
Esofaguscancer gör ofta det svårt att äta, exempelvis på grund av förträngning i matstrupen. Näringsstöd kan därför bli nödvändigt för att säkerställa att kroppen får den energi och de näringsämnen den behöver. Det kan handla om kosttillskott via munnen, sondnäring (enteral näring) eller näring direkt i blodet via dropp (parenteral näring).
Operation kan användas för att avlasta blockeringar, ta bort tumörvävnad eller skapa en förbiledande väg runt matstrupen. Palliativ kirurgi syftar till att minska besvär och förbättra livskvaliteten, snarare än att bota cancern.
Strålbehandling kan krympa tumörer, lindra smärta och göra det lättare att svälja. I palliativt syfte kan den kombineras med andra behandlingar, exempelvis cytostatika.
Cytostatika kan bromsa tumörtillväxten och lindra symtom. Vid palliativ vård kombineras kemoterapi ofta med annan behandling, såsom operation eller strålning, beroende på patientens tillstånd och behov.
Ett stent är ett litet rör som placeras i matstrupen för att hålla den öppen. Detta är en vanlig och effektiv åtgärd för att lindra sväljsvårigheter orsakade av tumörförträngningar i matstrupen.
Laserbehandling kan användas för att förstöra tumörvävnad eller öppna upp en blockerad matstrupe, vilket underlättar sväljningen och minskar obehaget vid måltider.
Med endoskopi – ett tunt, böjbart instrument med kamera och ljus i spetsen – kan läkaren ta bort tumörvävnad, avlasta blockeringar eller stoppa blödningar i matstrupen. Ingreppet är ofta mindre påfrestande än öppen kirurgi.
En cancerdiagnos väcker ofta starka känslor och oro. Samtal med kurator eller psykolog, liksom deltagande i stödgrupper, kan hjälpa patienten att hantera stress, ångest och nedstämdhet. Även anhöriga erbjuds ofta stöd inom ramen för den palliativa vården.
Vilken kombination av åtgärder som passar bäst avgörs individuellt utifrån patientens sjukdomsstadium, symtom och egna önskemål. Ett tvärvetenskapligt team – ofta bestående av läkare, sjuksköterskor, dietister, kuratorer och fysioterapeuter – arbetar tillsammans för att uppnå bästa möjliga livskvalitet under hela sjukdomsförloppet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online