Äggstockscancer: Symtom, orsaker, behandling och förebyggande

Äggstockarna sitter i kvinnans bäcken och ingår i det kvinnliga reproduktionssystemet. Deras uppgift är att släppa ut ägg samt att producera de kvinnliga hormonerna östrogen och progesteron. När cancer uppstår i äggstockarna kan sjukdomen vara livshotande och sprida sig till andra delar av kroppen, men den går ofta att operera bort. Att lära sig mer om äggstockscancer – dess symtom, orsaker och hur risken kan minskas – kan vara värdefullt för alla som tillhör riskgruppen.

Symtom

Äggstockscancer ger ofta inga specifika symtom i ett tidigt skede, vilket gör att sjukdomen lätt förväxlas med andra tillstånd. Vanliga besvär som magont eller trötthet kan därför felaktigt tolkas som något ofarligt.

Var dock uppmärksam om du har ihållande besvär som successivt förvärras, exempelvis:

• Tryck eller smärta i buken, bäckenet, ryggen eller benen
• Känsla av mättnad samt svullen eller uppblåst buk
• Frekvent behov av att kissa
• Andnöd
• Ihållande matsmältningsbesvär, gaser, illamående, förstoppning eller diarré
• Nedsatt aptit
• Kraftiga menstruationer
• Smärta vid samlag
• Brist på energi

Typer av äggstockstumörer

Det finns tre huvudtyper av äggstockstumörer, beroende på var i äggstocken de uppstår:

• Epiteliala tumörer uppstår i det tunna vävnadslager som täcker äggstockarnas yta.
• Germinalcellstumörer uppstår i de äggproducerande cellerna.
• Stromacellstumörer utvecklas i den vävnad som producerar östrogen och progesteron.

Orsaker och riskfaktorer

Den exakta orsaken till äggstockscancer är okänd. Forskare misstänker att reparationsprocessen i vävnaden efter ägglossning kan spela en roll vid sjukdomens utveckling. Andra forskare menar att förhöjda hormonhalter före och under ägglossningen kan stimulera tillväxten av cancerogena celler.

Vissa faktorer ökar risken att drabbas, även om de inte med säkerhet innebär att cancer kommer att utvecklas:

• Ärftliga genmutationer
• Cancer i släkten
• Egen sjukdomshistoria med bröst-, livmoder-, tjocktarms- eller ändtarmscancer
• Hög ålder, särskilt över 55 år
• Övervikt och fetma
• Aldrig ha varit gravid
• Infertilitet
• Hormonbehandling efter klimakteriet
• Läkemedel som innehåller det manliga hormonet androgen

Undersökningar och diagnos

Om dina symtom tyder på äggstockscancer görs olika undersökningar för att kunna ställa diagnos. De vanligaste är:

• Allmän hälsokontroll och gynekologisk undersökning
• Ultraljud
• Blodprov som mäter tumörmarkören CA 125
• Vävsprov (biopsi)
• DT-röntgen (datortomografi)
• MRT (magnetresonanstomografi)
• Röntgen av bröstkorgen

Behandling

Behandlingen består oftast av en operation som utförs av en gynekologisk onkolog, följt av kemoterapi. Vid så kallad debulkingkirurgi tas så mycket av tumören som möjligt bort. En laparotomi innebär att båda äggstockarna, äggledarna, livmodern och närliggande lymfkörtlar opereras bort.

Kemoterapin kan ges direkt i buken och bäckenet via en tunn slang, sväljas som tabletter eller injiceras i en blodåder. Strålbehandling används ibland för att lindra symtom vid avancerad cancer.

Förebyggande

Enligt American Cancer Society minskar användning av p-piller i fem år eller längre risken att drabbas av äggstockscancer med över 50 procent. Även att ha varit gravid och ammat sänker risken, liksom att låta binda sina äggledare eller att genomgå en hysterektomi, det vill säga en borttagning av livmodern.