
Frågor om blodgruppskompatibilitet är avgörande inom transfusionsmedicinen, och reglerna skiljer sig beroende på om det handlar om röda blodkroppar eller plasma (FFP, färskfrusen plasma). Här förklarar vi hur det egentligen ligger till.
Blod indelas enligt ABO-systemet (A, B, AB och O) samt efter Rh-faktorn, som antingen är positiv eller negativ. En mottagares immunförsvar bildar antikroppar mot de blodgruppsantigener som saknas i det egna blodet. Därför måste givare och mottagare alltid matchas noggrant för att undvika en immunreaktion, som i värsta fall kan leda till hemolys – att de transfunderade blodkropparna bryts ned.
Ett vanligt missförstånd är att O positiv vore den universella givartypen. Det stämmer bara delvis:
I en akut situation kan O-positiva erytrocyter ges till en Rh-positiv A-mottagare (A+), men det är inte idealiskt. Blod från en O-givare innehåller naturliga antikroppar mot A-antigenen, vilka i större mängd kan angripa mottagarens egna röda blodkroppar. Bäst är därför alltid att ge blod av samma grupp – A positiv eller A negativ till en A-mottagare.
Färskfrusen plasma innehåller just antikroppar, vilket gör att kompatibilitetsreglerna blir spegelvända jämfört med röda blodkroppar:
Svar på frågan: Ja – en person med blodgrupp O positiv kan utan problem få FFP från en A-givare. Eftersom O-blodkroppar saknar både A- och B-antigen reagerar inte antikropparna i A-plasman mot dem.
Vid planerade transfusioner matchas alltid blodgruppen så exakt som möjligt för att minimera risken för komplikationer och för att mottagaren inte ska bilda antikroppar som kan försvåra framtida transfusioner. I akuta situationer, när patientens blodgrupp ännu inte är känd, används O-negativa erytrocyter som övergångslösning tills ett fullständigt blodgruppsprov har genomförts.
Sammanfattningsvis gäller: röda blodkroppar från O positiva får endast användas till Rh-positiva mottagare, medan plasma från en A-givare däremot är förenligt med både A- och O-mottagare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online