Gliom – definition, symtom och behandling

Ett gliom är en typ av primär hjärntumör där cancercellerna börjar bildas i hjärnan eller ryggmärgen och är begränsade till nervsystemet. Cirka hälften av alla hjärntumörer klassificeras som gliom, vilket gör det till en av de vanligaste formerna av tumörer i centrala nervsystemet.

Vad är ett gliom?

Gliom utgår från gliaceller – stödjecellerna i nervsystemet som normalt skyddar och närsyner nervcellerna. När dessa celler börjar dela sig okontrollerat uppstår en tumör som kan variera i aggressivitet beroende på vilken celltyp som drabbats.

Typer av gliom

Gliom består av olika kombinationer av celler, och tumörens specifika typ avgörs av fördelningen av dessa maligna celler. De vanligaste formerna är astrocytom, blandade gliom, gliom i hjärnstammen och gliom i synnerven. Astrocytom är den mest förekommande varianten av dem alla.

Egenskaper och tillväxt

När ett gliom växer förstör det friska hjärnceller genom att utsöndra ett ämne som kallas glutamat. Tumörerna sprider sig snabbt och blir livshotande om de inte behandlas, vilket gör tidig diagnos särskilt viktig.

Symtom

I takt med att ett gliom växer blir symtomen alltmer uttalade. Vanliga tecken inkluderar epileptiska anfall, förlamning, yrsel, kraftigt tryck inuti skallen samt förändringar i synen. Symtomen beror ofta på var i hjärnan eller ryggmärgen tumören sitter.

Behandling och prognos

Idag finns det ingen botande behandling för gliom. Kirurgisk borttagning följt av strålbehandling utgör de enda etablerade behandlingsalternativen. Även efter en lyckad operation finns risk för att tumören växer tillbaka, vilket kräver regelbunden uppföljning hos specialistläkare.

Forskning och framtidsutsikter

Forskare vid Society for Neuroscience experimenterar på djur med läkemedel som förväntas blockera frisättningen av glutamat. Framgångsfrekvensen ligger på 80 procent, vilket banar väg för fortsatta kliniska prövningar på människor. Dessutom har ämnet klorotoxin, som utvinns ur giftet från en viss art av skorpion, visat sig kunna hämma tumörtillväxt och testas för närvarande i humanstudier. Dessa framsteg ger hopp om effektivare behandlingar i framtiden.