Ketogen kost vid glioblastom – så kan näring påverka tumörtillväxt

Glioblastom är den vanligaste och mest aggressiva formen av hjärncancer som drabbar människan idag. Redan i mitten av 1990-talet inleddes forskning kring behandling med ketogen kost för att försöka bromsa tillväxten av elakartade gliomceller. Den ketogena dieten utvecklades ursprungligen på 1920-talet som behandling mot epilepsi hos barn, men genom fortsatt forskning har man upptäckt att ketos även kan ha en positiv effekt vid andra neurologiska sjukdomar.

Vad är ketos?

Elakartade tumörer är beroende av glukos och glykolys för sin tillväxt och överlevnad, vilket beror på abnormaliteter i antal och funktion hos tumörcellernas mitokondrier. Den ketogena kosten gör att hjärnan går över till ketonkroppar, fett och proteiner som primär energikälla. I kombination med kalorirestriktion utnyttjas på så sätt de metabola svagheterna hos cancercellerna.

Samtidigt bidrar det ökade intaget av fett och protein till att stärka de friska nervcellernas vitalitet, liksom resten av kroppens funktioner.

Den ketogena kosten

Den ketogena kosten består av hög andel fett, måttligt med protein och lågt kolhydratinnehåll, kombinerat med ett begränsat kaloriintag. Förhållandet mellan fett/protein och kolhydrater ligger vanligtvis på 4:1. Syftet är att begränsa mängden glukos som finns tillgänglig för de elakartade cancercellerna i hjärnan och därigenom hämma tumörtillväxten.

Praktiska kostråd

• Råa grönsaker: Ät gott om grönsaker eftersom de är rika på fibrer och antioxidanter.
• Fett- och proteinkällor: Avokado, ägg och ost ger goda mängder fett och protein, tillför smak till matlagningen och passar i många olika recept.
• Lågkolhydratalternativ: Spaghettipumpa kan ersätta pasta, potatis och ris i många rätter. Den håller sig hel i rumstemperatur i flera veckor och är ett utmärkt substitut med mycket lågt kolhydratinnehåll.

Så genomförs dieten

Den ketogena kosten inleds vanligtvis med en fasta på 24 timmar, under vilken patienten endast konsumerar vatten. Under denna period går de friska cellerna över från att förlita sig på glukos till att använda fett och proteiner som energikälla. Patienten står under noggrann medicinsk övervakning under hela fasen och samarbetar kontinuerligt med en dietist under dietens gång.

Det är viktigt att följa kosten strikt – redan ett enda mål som bryter mot 4:1-förhållandet mellan fett och kolhydrater kan reversera de positiva effekterna på hämningen av cancercellernas tillväxt. Behandlingen ska därför alltid ske i samråd med ansvarig läkare och vårdteam.