Hjärncancer i slutskedet kan vara oförutsägbar och överväldigande för både patienten och anhöriga. Att förstå vad man kan förvänta sig under sjukdomens sista stadier gör det möjligt att förbereda sig bättre och upprätthålla ett starkt stöd runt patienten.
Enligt American Cancer Society diagnostiseras cirka 22 070 personer (12 010 män och 10 060 kvinnor) med hjärncancer varje år, och 12 920 av dessa avlider i sjukdomen. Tre av fem patienter med hjärncancer är män. Sjukdomen kan drabba personer i alla åldrar, men fallen är vanligast i tidig eller medel vuxen ålder.
De fysiska symtomen under de senare stadierna beror på tumörens placering och storlek. Vanliga symtom är kräkningar, epileptiska anfall, synrubbningar som dubbelseende, yrsel, onormal puls, huvudvärk, högt blodtryck samt svårigheter att gå eller tala.
I slutskedet av hjärncancer sprider sig cancercellerna ofta inte bara inom hjärnan utan även till lungorna och andra delar av kroppen. Anfall kan förekomma, och tumörerna kan göra att kroppen försvagas gradvis och känns förlamad. Minskat matintag och mörkare urin är ytterligare tecken som ofta uppträder under de allra sista veckorna.
Patientens humör kan förändras markant, och hen kan bli lättirriterad eller upprörd. Tillbakadragenhet och i vissa fall suicidtankar kan också förekomma. Behandlas patienten med kortison (steroider) kan vikten öka och utseendet förändras. Med tiden blir patienten alltmer förvirrad och distanserad från omgivningen, och huden kan kännas sval vid beröring.
Vissa hjärntumörer kan avlägsnas kirurgiskt utan större skada på den omgivande hjärnvävnaden, men i slutskedet är sjukdomen ofta så framskriden att tumörerna ligger på svåråtkomliga platser. Behandlingar som kirurgi, strålterapi och kemoterapi syftar till att avlägsna tumören eller hejda celltillväxten.
Dessa behandlingar är dock inte fria från biverkningar, exempelvis illamående och kräkningar, och de kan även påverka hjärnans funktion. En läkare kan ordinera läkemedel som lindrar illamåendet, men påverkan på hjärnan går inte alltid att undvika.
Smärtlindring spelar en central roll för att kontrollera smärta och andra besvär under slutskedet. Om cancern har spridit sig till skelettet kan den orsaka svår smärta i hela kroppen, vilket kräver regelbunden behandling med läkemedel kompletterat med alternativa metoder.
Bland de insatser som kan användas finns fysisk aktivitet anpassad efter patientens kondition, massageterapi, smärtstillande läkemedel, akupunktur och kostomläggning. Målet är att minska smärta, lindra symtom samt stötta immunförsvarets och organens funktion.
I detta skede är det viktigt att överväga om palliativ vård på sjukhus eller hospicevård i hemmet är det bästa alternativet för patienten. Förändringarna som följer med slutskedet av hjärncancer kan vara svåra för både patienten och familjen att hantera.
Därför är det avgörande att ha en öppen kommunikation med vårdteamet och att tillsammans ta reda på vilka vårdalternativ som finns tillgängliga och vilka som bäst möter patientens behov och önskemål.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online