Sekundära hjärntumörer, även kallade metastaser eller dottertumörer, är den vanligaste formen av hjärncancer. De uppstår när en cancer som börjat någon annanstans i kroppen sprider sig till hjärnan. Symtomen liknar ofta dem vid primära elakartade hjärntumörer, men patienten kan dessutom ha besvär kopplade till den ursprungliga cancersjukdomen. Behandlingen behöver därför rikta sig mot både hjärnlesionerna och den primära tumören.
Primära kontra sekundära hjärntumörer
Hjärntumörer kan vara primära – alltså utgå från själva hjärnvävnaden – eller sekundära, vilket innebär att de har bildats genom spridning (metastasering) från cancer någon annanstans i kroppen. När flera elakartade lesioner upptäcks samtidigt i hjärnan handlar det nästan alltid om sekundära tumörer snarare än primära. Detta tillstånd kallas multipla hjärnmetastaser.
Vanliga ursprungstumörer
Sekundär hjärncancer utgår oftast från följande cancersjukdomar:
- Lungcancer
- Bröstcancer
- Tjock- och ändtarmscancer (kolorektal cancer)
- Njurcancer
- Malignant melanom i huden
Cancerceller lossnar från den primära tumören, vandrar via blodbanan eller lymfsystemet och fastnar till slut i hjärnan, där de växer fram till nya tumörer.
Viktiga symtom
Symtomen varierar beroende på var i hjärnan tumören sitter, men vanliga tecken är:
- Huvudvärk
- Fysisk svaghet eller domningar
- Personlighets- eller beteendeförändringar
- Epileptiska anfall
- Förhöjt intrakraniellt tryck, som kan visa sig som illamående, kräkningar eller synstörningar
- Allmän sjukdomskänsla, förvirring eller ökad sömnighet
Patienten kan också ha symtom från den ursprungliga cancern, till exempel långvarig hosta, oförklarlig viktnedgång eller hudförändringar.
Diagnostik
En säker diagnos bygger på både bilddiagnostik och vävnadsprov:
- Datortomografi (CT) använder röntgenstrålar för att påvisa massor i hjärnan.
- Magnetkameraundersökning (MRI) använder magnetfält för att ge mycket detaljerade bilder av mjukvävnaden.
- Vävnadsprov (biopsi), antingen stereotaktiskt styrt eller vid operation, är guldstandarden för att skilja godartad från elakartad vävnad och bekräfta att tumören är en metastas.
Behandlingsalternativ
Behandlingen är ofta kombinerad och anpassas individuellt efter tumörens läge och storlek samt hur den primära cancern mår:
- Strålbehandling (strålning mot hela hjärnan, stereotaktisk strålkirurgi eller fraktionerad extern strålterapi) riktar sig både mot synbara lesioner och eventuell mikroskopisk sjukdom.
- Cytostatikabehandling (kemoterapi) kan ges systemiskt eller intratekalt, beroende på typ av primärtumör och hur lätt läkemedlet passerar blod-hjärn-barriären.
- Kirurgi övervägs vid lättillgängliga lesioner som ger tryck på omgivande vävnad, eller för att ta diagnostiska prover.
- Hormonbehandling kan vara effektiv vid exempelvis bröst- eller prostatacancer när metastaserna är hormonkänsliga.
- Immunterapi (checkpointhämmare, CAR-T-celler eller vaccinstrategier) används i ökande utsträckning vid melanom och vissa lungcancerformer.
- Fortsatt behandling av den primära cancern – med kirurgi, systemisk behandling eller riktade läkemedel – är avgörande för att minska risken för ytterligare spridning.
Eftersom sekundära hjärntumörer ofta speglar en aggressiv systemsjukdom är ett tvärprofessionellt arbetssätt med neurokirurger, onkologer, strålterapeuter och stödjande vårdavgivare avgörande för att uppnå bästa möjliga resultat för patienten.