Ett gliom är en onormal tumör som har sitt ursprung i hjärnan. Gliom är vanligtvis cancerogena och består av gliaceller. Hjärntumörer kan klassificeras som antingen primära eller sekundära. Sekundära hjärntumörer har metastaserat, det vill säga spridit sig från sin ursprungliga plats till hjärnan, medan primära hjärntumörer börjar i hjärnan. Enligt Cedars-Sinai Medical Center utgör gliom cirka 50 procent av alla primära hjärntumörer.
Det finns flera olika typer av gliom, beroende på vilken sorts gliaceller som är inblandade eller var i hjärnan tumören sitter. Exempel på typer är astrocytom, ependymom och hjärnstamsgliom. Tumörerna kan uppstå i olika delar av hjärnan, till exempel frontalloben, hjärnstammen eller lillhjärnan.
Gliom klassificeras som antingen låggradiga eller höggradiga. Låggradiga tumörer växer långsamt, medan höggradiga tumörer tenderar att växa snabbt. Den exakta orsaken till varför gliom uppstår är idag inte känd.
Vanliga symtom på gliom är återkommande huvudvärk och kräkningar, vilket beror på det förhöjda trycket inuti skallen som tumören orsakar. Domningar i armar och ben samt problem med balans eller gång kan också förekomma. Att drabbas av epileptiska anfall utan någon tidigare anfallshistorik kan vara ett tecken på gliom.
Vissa symtom beror på var i hjärnan tumören sitter. Ett gliom på synnerven kan till exempel orsaka synrubbningar eller synfältsbortfall.
Om en läkare efter en symtomgenomgång och en fysisk undersökning misstänker en hjärntumör kan flera olika typer av undersökningar rekommenderas. En datortomografi (CT) kan avbilda insidan av huvudet och påvisa onormala växtbildningar.
En magnetkameraundersökning (MRI) kan genomföras i stället för, eller som ett komplement till, en CT-undersökning. En magnetkameraundersökning är ofta mer exakt och kan upptäcka och lokalisera mindre tumörer.
Kirurgi kan utföras i vissa fall, även om tumörens placering ibland gör att en operation bedöms som alltför riskabel. Strålbehandling rekommenderas ofta för att förstöra cancercellerna. Det finns olika typer av strålning, bland annat konventionell strålbehandling som ges vid flera behandlingstillfällen.
Gammakniveradiokirurgi är en annan form av strålbehandling. Vid detta ingrepp används specialutrustning för att rikta strålningen mot tumörens exakta läge, vilket minimerar risken för skador på den friska hjärnvävnaden. Kemoterapi kan också användas vid vissa typer av gliom.
Enligt Society for Neuroscience skadar gliom ofta den friska hjärnvävnaden, eftersom tumörerna växer i huvudets begränsade utrymme. Hur omfattande skadan blir beror på gliomets storlek och läge. Även prognosen påverkas av var tumören sitter.
Hjärnstamsgliom är till exempel svårare att behandla, eftersom hjärnstammen styr livsviktiga funktioner som andningen. Kirurgisk borttagning av tumörer i detta område kan vara för farligt, och behandlingsmöjligheterna är därför mer begränsade.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online