Hjärncancer, även känd som gliom och meningiom, är en cancerform som kännetecknas av onormal och okontrollerad celltillväxt i hjärnan eller skallen. De celler som oftast drabbas av gliom är astrocyter, oligodendrocyter samt andra nervceller i hjärnan. Dödligheten i hjärncancer har ökat markant under de senaste decennierna. Enligt statistik från Förenta nationerna står hjärncancer för cirka 15 procent av alla cancerdödsfall världen över.
Hjärncancer delas in i två huvudkategorier: primär hjärncancer och sekundär, även kallad metastatisk, hjärncancer.
Primär hjärncancer är en form av gliom där de cancerösa tillväxterna har sitt ursprung i hjärnans egna celler eller i de närliggande membranen som täcker hjärnan, i hypofysen eller i kranialnerverna.
Sekundär hjärncancer är däremot en cancerform där de cancerösa förändringarna och celldelningen börjar i någon annan del av kroppen och sedan sprider sig till hjärnan via blodbanan.
Hjärncancer uppstår främst på grund av mutationer eller deletioner i patientens tumörsuppressor-gener. Dessa gener kontrollerar cancerösa tillväxter och hjälper till att undertrycka tumörer och cancersjukdomar. När cellerna utsätts för kemikalier som PVC (polyvinylklorid) kan de dock genomgå mutationer och förvandlas till en mer aggressiv form som inte längre förmår hämma tillväxten av elakartade celler i kroppen.
Ärftlighet och vissa genetiska sjukdomar spelar också en betydande roll vid utvecklingen av hjärncancer. Enligt nyare rapporter drabbas cirka 1,5 procent av alla hjärncancerpatienter av sjukdomen på grund av att cancer redan finns i familjens sjukdomshistoria. Även genetiska sjukdomar som Von Hippel-Lindaus syndrom ökar sannolikheten att utveckla gliom, även om den exakta orsaken till denna ökade risk ännu inte är fullständigt klarlagd.
Flera andra faktorer, exempelvis långvarig exponering för tobaksrök och miljöföroreningar, anses ofta vara betydelsefulla orsaker till hjärncancer.
Ålder är ytterligare en riskfaktor. Risken att utveckla cancer ökar med stigande ålder, eftersom kroppens celler successivt försämras och förlorar sin förmåga att förebygga cancerösa tillväxter och okontrollerad celldelning.
De vanligaste symtomen som förknippas med hjärncancer innefattar minnesproblem, frekventa humörsvängningar, svår huvudvärk som tenderar att förvärras på morgonen, återkommande kräkningar samt svårigheter att tala och tänka klart. Vid ihållande eller förvärrade besök bör man alltid kontakta sjukvården för utredning.
Läkemedelsbehandling med kortikosteroider och histaminhämmare är en av de mest använda behandlingsformerna för patienter med hjärncancer. Kortikosteroider som Decadron och Dexametason hjälper till att lindra inflammation och smärta. Ett annat vanligt förekommande läkemedel är Avastin (bevacizumab), som vanligtvis administreras via injektion direkt i patientens ven. Avastin blockerar blodtillförseln till cancercellerna, vilket i slutändan leder till att de bryts ner.
Kirurgisk behandling är den mest använda metoden för att bota patienter med hjärncancer. En operation utförs dock vanligtvis endast när cancern ännu inte har hunnit sprida sig till andra delar av kroppen. Läkarnas främsta mål vid dessa ingrepp är att avlägsna de cancerösa cellerna utan att skada det omgivande friska vävnaden, vilket bevarar så mycket som möjligt av hjärnans normala funktion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online