Astrocytom: diagnos, symtom och behandling

Astrocytom är en typ av gliom – en tumör som utgår från hjärnan eller ryggmärgens gliaceller. Astrocytom bildas specifikt från astrocyter, stjärnformade celler som ingår i nervsystemets stödjevävnad. Tumörerna kan uppstå på flera olika ställen i hjärnan, men är vanligast i storhjärnan (cerebrum). Astrocytom räknas som det vanligaste gliomet i hjärnan.

Klassificering

Astrocytom delas in i flera grader beroende på hur aggressiva de är:

• Låggradiga astrocytom – långsamt växande och den minst aggressiva formen. De kan dock med tiden övergå i en snabbare växande och mer farlig tumörtyp.
• Anaplastiska astrocytom – mer aggressiva och snabbväxande.
• Glioblastom – den mest aggressiva och snabbväxande formen, som ofta innehåller områden med döda tumörceller (nekroser).

Anaplastiska astrocytom och glioblastom är dessutom vanligare än de låggradiga formerna.

Symtom

De flesta symtom vid astrocytom beror på att tumören skapar ett ökat tryck inne i skallen. Vanliga tecken är:

• Huvudvärk
• Kräkningar
• Förändrad mental status, exempelvis koncentrationssvårigheter
• Sömnighet och trötthet
• Personlighetsförändringar
• Epileptiska anfall, vilket är ett vanligt första symtom

Orsak

Den exakta orsaken till varför astrocytom uppstår är idag okänd.

Diagnos

Diagnostiken börjar oftast med en neurologisk undersökning, där läkaren utvärderar symtomen genom att testa hörsel, syn, reflexer och balans. Resultaten avgör vilka ytterligare undersökningar som behövs.

För att kunna se tumören används datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MR). Dessa avbildningstekniker visar hjärnans mjukdelar och hjälper till att lokalisera tumören samt bedöma dess storlek och läge.

När en tumör har upptäckts med bilddiagnostik krävs i regel en biopsi. Där tas ett litet vävnadsprov från tumören för att fastställa vilken typ av cancer det rör sig om. Svaret är avgörande för att läkaren ska kunna välja den mest lämpliga behandlingen.

I sällsynta fall där undersökningarna inte ger något entydigt svar kan även vätskan kring hjärnan och ryggmärgen (likvor) analyseras.

Behandling

Valet av behandling beror på tumörens läge, symtomens svårighetsgrad och hur snabbt tumören växer. De vanligaste behandlingsformerna är:

• Kirurgi – ofta förstahandsval, med målet att ta bort tumören. När tumören sprider sig utifrån en central punkt försöker kirurgen ta bort så mycket som möjligt utan att skada viktiga funktioner.
• Strålbehandling – används vid gliom och riktar sig selektivt mot cancercellerna samtidigt som den friska hjärnvävnaden skonas så långt som möjligt.
• Cytostatika (kemoterapi) – används som kompletterande behandling i vissa fall, ofta i kombination med kirurgi och strålbehandling.