Glioblastom (glioblastoma multiforme) är en aggressiv och mycket allvarlig form av hjärncancer. Den drabbar oftast personer över 50 års ålder, men kan uppstå i princip i vilken ålder som helst. Överlevnadsgraden för denna cancerform är tyvärr mycket låg. Idag finns det ingen botande behandling för glioblastom, men läkare arbetar aktivt för att bromsa sjukdomens utveckling och lindra dess effekter genom kirurgi, kemoterapi och strålbehandling. Dessutom pågår forskning kring flera experimentella behandlingsformer som kan förbättra prognosen i framtiden.
Om du fått en preliminär diagnos av en hjärntumör inleds utredningen vanligtvis med en biopsi för att fastställa cancertyp och svårighetsgrad. Glioblastom klassificeras medicinskt som grad 4-cancer, vilket innebär att tumören växer extremt snabbt. Vid en diagnos påbörjar läkarna behandlingen så snart som möjligt, ofta med en operation för att ta bort huvudtumören.
Hur stor del av tumören som går att avlägsna beror i hög grad på var i hjärnan den är lokaliserad. Även en framgångsrik operation har dock sina begränsningar, eftersom glioblastomceller av naturen sprider sig i små fickor av den omgivande hjärnvävnaden. Denna egenskap gör det i praktiken omöjligt att kirurgiskt eliminera cancern helt. Därför följs operationen normalt så snart som möjligt av strålbehandling och kemoterapi.
Strålbehandlingen inleds vanligtvis två till fyra veckor efter den första operationen. Onkologer använder oftast extern strålterapi, en teknik där exakta doser röntgenstrålning riktas mot den plats där huvudtumören befann sig. Behandlingsupplägget kan variera mellan patienter, men det är vanligt med strålbehandling upp till fem dagar per vecka under minst en månads tid.
Under behandlingsperioden kan du uppleva biverkningar som trötthet och håravfall i det bestrålade området. Långvariga biverkningar är också möjliga. Tala alltid med ditt vårdteam för att få en fullständig bild av vad du kan förvänta dig.
Beroende på läkarnas bedömning kan kemoterapin inledas direkt när strålbehandlingen avslutats. Alternativt kan vårdteamet välja att avvakta några veckor eller månader för att först utvärdera hur effektivt strålbehandlingen varit. Oavsett vilken ordning som väljs är målet detsamma: att döda så många cancerceller som möjligt och hindra nya celler från att växa. Vilka läkemedel som används och hur lång behandlingen blir avgörs av dina läkare. Fråga dem om vilka biverkningar som kan förekomma och hur du bäst hanterar dem.
Tyvärr är glioblastomceller delvis resistenta mot både strålbehandling och kemoterapi. Ett återfall, eller recidiv, av cancern är därför relativt vanligt. Upplever du ett recidiv kommer dina läkare att noggrant utreda situationen och ta fram en ny behandlingsplan som är anpassad efter din specifika situation.
Forskare arbetar ständigt med att utveckla mer effektiva behandlingar mot glioblastom. Bland de lovande framtida alternativen finns implantation av radioaktiva kapslar, mer verksamma former av kemoterapi samt stereotaktisk radiokirurgi – en ny teknik som använder höga stråldoser för att nå cancercellhärdar som tidigare varit oåtkomliga via traditionell kirurgi. Om du är intresserad av att delta i kontrollerade kliniska studier av nya behandlingsformer bör du diskutera detta med dina läkare, som kan hjälpa dig att hitta lämpliga prövningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online