Melanom – symtom, diagnos och behandling

```html

Vad är melanom?

Melanom är en form av hudcancer som uppstår när cancerceller bildas i hudens pigmentceller, de så kallade melanocyterna. Dessa celler finns i överhuden (epidermis) över hela kroppen och ger huden dess färg. Sjukdomen drabbar oftast vuxna, men kan i sällsynta fall även uppträda hos barn.

Melanomet kan uppstå var som helst på kroppen. Hos män sitter det oftast på bål, rygg och bröst, medan kvinnor oftast får melanom på armar och ben.

Tidig upptäckt ger goda chanser till bot

Om din läkare upptäcker melanom i ett tidigt skede är möjligheten till bot mycket stor. En operation räcker ofta för att helt avlägsna sjukdomen, särskilt vid tunna melanom som inte hunnit sprida sig. Kontrollera därför regelbundet din hud och kontakta vården om ett födelsemärke ändrar utseende, storlek eller färg.

Använd ABCDE-regeln

För att bedöma om ett födelsemärke är misstänkt använder läkare ofta ABCDE-regeln:

• Aspridning – märket är ojämnt format
• Brämmar – kanterna är oregelbundna eller suddiga
• Color – färgen varierar inom samma märke
• Diameter – större än cirka 6 millimeter
• Evolution – märket förändras över tid

Kirurgisk behandling

Det första steget i behandlingen av melanom är nästan alltid att kirurgiskt ta bort tumören. Ingreppet görs oftast som en dagkirurgisk procedur på mottagningen, med lokalbedövning. Ärrbildningen är normalt liten och blir mindre synlig med tiden.

Säkerhetsmarginal

Läkaren tar inte bara bort själva tumören utan även en remsa frisk vävnad runt omkring – en så kallad säkerhetsmarginal. Marginalens bredd anpassas efter tumörens tjocklek och är ofta relativt smal, vilket innebär att endast en liten mängd omgivande vävnad behöver opereras bort.

Undersökning av lymfkörtlarna

Om melanomet sprider sig gör det oftast först till lymfkörtlarna, och därefter kan cancern nå andra delar av kroppen. För att bedöma om sjukdomen har spridit sig känner läkaren av lymfkörtlarna närmast tumören:

• Armen: lymfkörtlarna i armhålan undersöks
• Benet: lymfkörtlarna i ljumsken undersöks
• Bålen: både armhålor och ljumskar kontrolleras

Borttagning av misstänkta lymfkörtlar

Om någon lymfkörtel är förstorad eller innehåller en knöl tas den bort kirurgiskt i en så kallad lymfknutebiopsi. Vävnadsprovet analyseras sedan på laboratorium för att avgöra om det innehåller maligna celler. Påvisas cancerceller opereras i regel även övriga lymfkörtlar i samma område bort.

Immunstimulerande behandling och cytostatika

Du kan få behandling som stimulerar immunförsvaret att angripa cancern. Din läkare kan också rekommendera cytostatika (kemoterapi) för att döda eventuell kvarvarande cancerceller, framför allt om sjukdomen har hunnit spridas. Tillsammans med regelbundna uppföljningskontroller ger dessa behandlingsformer bästa möjliga förutsättningar för ett gott resultat.