Hudcancer är den absolut vanligaste cancerformen av alla. Den uppstår när hudceller börjar dela sig onormalt och okontrollerat. Det finns tre huvudtyper av hudcancer: basalcellscancer och skivepitelcancer, som är de vanligaste formerna, samt malignt melanom – den elakartade och mycket aggressiva varianten. I de flesta fall orsakas sjukdomen av överdriven exponering för solens ultravioletta (UV) strålar, men även överanvändning av solarier och höga doser röntgenstrålning kan ligga bakom.
Här är de viktigaste tecknen som hjälper dig att upptäcka hudcancer i ett tidigt skede.
Se upp för små rundade knutor. Denna cancerform börjar oftast som en liten, rund utväxt som ser slät och glansig ut. Knutorna syns främst i ansiktet, på öronen, halsen eller axlarna.
Observera synliga blodkärl. Utväxterna kan se genomskinliga ut, och små blodkärl – så kallade teleangiektasier – kan ofta skönjas genom ytan.
Kontrollera om det finns bruna eller hudfärgade förändringar. Platta fläckar i hudfärg som ofta bildas på bröstet eller ryggen kan vara ett tecken på basalcellscancer. Fläckarna kan ha en fördjupning i mitten täckt av torr, skorpbildande hud där sårbildning eller blödning kan uppstå. Sådana lesioner växer långsamt under månader eller år och förväxlas ofta med sår som inte vill läka.
Leta efter ovanliga röda knutor. Sträva, röda bumpar på hårbotten, ansikte, öron, hals, armar och handryggar är de tidigaste tecknen på skivepitelcancer. Denna typ av förändring kallas även aktinisk (sol)keratos och kan bli öm vid beröring. Om den inte behandlas kan den tränga djupare in i huden och utvecklas till fullt utvecklad skivepitelcancer.
Undersök dina läppar. Rödhet och fjällning på underläppen, så kallad aktinisk cheilit, är också ett tidigt tecken. Förändringen gör att gränsen mellan underläppen och omgivande hud blir otydlig.
Inspektera solexponerade områden. Andra tidiga tecken är platta, skorptäckta hudfläckar som oftast syns på armar, ben eller bål. Dessa förändringar kallas även Bowens sjukdom eller skivepitelcancer in situ – ett latinskt uttryck som betyder att cancern endast involverar överhuden, det yttersta hudlagret.
Studera födelsemärkets symmetri. Vanliga födelsemärken är symmetriska. Vid tidigt melanom ser märket däremot asymmetriskt ut – ena hälften stämmer inte överens med den andra.
Titta på kanterna. Ett annat tidigt tecken är oregelbundna, tandade eller ojämna kanter runt födelsemärket eller hudutväxten.
Granska färgen. Ovanliga färgblandningar kan utvecklas – från nyanser av svart och brunt till spår av rött, vitt eller blått. Färgerna kan spridas ut till kanterna, vilket får märket att se onormalt flammigt ut.
Mät diametern. Födelsemärken eller hudutväxter som växer sig större än 6 millimeter kan vara ett tidigt tecken på melanom.
Notera om märket höjs. Ett framväxande melanom kan visa sig som en påtaglig förtjockning och höjning av ytan på ett annars platt födelsemärke.
Undersök ytan. Födelsemärken som utvecklar melanomsymtom kan fjälla eller bilda skorpor. Ytan kan se eroderad ut och vara åtföljd av vätskeavgång eller blödning.
Leta efter pigmentering runt märket. Små röda hudfläckar avgränsade av en större lesion (så kallad satellitpigmentering) kan utvecklas vid melanom. Melanom uppstår inte bara i befintliga födelsemärken – de kan också bildas i helt normal hud. Hos män förekommer de oftast på huvud, bål och hals, hos kvinnor främst på armar och ben.
Följ förändringar i konsistens och känsla. Födelsemärken är normalt små och kompakta. När melanom uppstår kan ett märke verka onormalt mjukt, eller så skört att det lätt smuler sönder. Brännande, kliande eller stickande känslor är också vanliga varningstecken.
Tänk på: Om du upptäcker någon av dessa förändringar på din hud ska du alltid kontakta en läkare för en professionell bedömning. Tidig upptäckt ökar avsevärt möjligheterna till framgångsrik behandling. Skydda dessutom huden från solen med solkräm, kläder och skugga – förebyggande är det bästa skyddet mot hudcancer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online