Benmärg: Anatomi, funktion, typer och transplantationsgrunder

Vad är benmärg?

Mjuk, vaskulär vävnad som fyller benhåligheter. Primär plats för hematopoies — producerar alla blodlinjäger:

• Röda celler (erytrocyter): Syretransport.
• Immunförsvar.
• Trombocyter (trombocyter): Hemostas.

Lokalisation

• Axiellt skelett: Kraniet, ryggkotor, revben, bröstben, bäcken (rika på rött märg livslångt).
• Appendikulärt skelett: Femur/humerus-huvuden (rött märg); femur/humerus-skaft (gult märg hos vuxna).

Rött vs. gult märg

• Rött (hematopoetiskt): Aktiv blodcellsproduktion. Dominant i platta ben och epifyser.
• Gult (fett): Fettförvaring; kan omvandlas till rött märg vid stress (svår anemi, hypoxi).

Benmärgstransplantation (BMT) / HSCT

Ersätter sjukt märg med friska hematopoetiska stamceller (autologa eller allogena). Indikationer: leukemi, lymfom, myelom, aplastisk anemi, immunbrist, hemoglobinopati. Innebär konditionering (kemoterapi/strålning), infusion, engraftment, och GVHD-profylax (allogen).

Nyckelpoäng

Benmärg är den primära platsen för blodcellsproduktion. Rött märg = aktiv hematopoies; gult märg = fettförvaring (kan omvandlas). BMT/HSCT ersätter sjukt märg med friska stamceller för maligniteter, märgssvikt, immunrubbningar.