Leukemi hos vuxna: symtom, riskfaktorer, typer och behandling

Leukemi är en cancerform som drabbar den mjuka vävnaden inuti benen som kallas benmärg. Benmärgen bildar röda och vita blodkroppar, och vid leukemi uppstår onormala vita blodkroppar. Normalt sett bildas och delar sig vita blodkroppar för att bekämpa infektioner i kroppen. Vid leukemi delar sig de sjuka cellerna också snabbt, tränger undan de friska röda och vita blodkropparna och hindrar dem från att göra sitt arbete ordentligt.

Symtom

Patienter med kronisk leukemi kan vara helt symtomfria eller endast ha lindriga besvär under lång tid. De som lider av akut leukemi kan däremot uppleva trötthet, återkommande infektioner, feber, frossa, viktnedgång, svettningar och smärta i skelettet. Andra vanliga symtom är att man lätt får blåmärken eller börjar blöda, svullna lymfkörtlar samt förstorad lever eller mjälte. Hur allvarliga symtomen är beror på hur många leukemiceller som hunnit utvecklas i kroppen.

Riskfaktorer

Risken att insjukna i leukemi ökar om sjukdomen förekommer i familjen. Exponering för höga nivåer av strålning kan orsaka onormala vita blodkroppar, vilket gör tidigare strålbehandling till en riskfaktor. Även vissa cytostatika, det vill säga kemoterapiläkemedel, kan medföra en förhöjd risk att utveckla leukemi senare i livet.

Typer av leukemi

Leukemi indelas i fyra huvudtyper beroende på vilken sorts vit blodkropp som drabbats och hur snabbt sjukdomen utvecklas:

• Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) – angriper de lymfoida cellerna och utvecklas långsamt.
• Akut lymfatisk leukemi (ALL) – drabbar även lymfoida celler men växer snabbt.
• Kronisk myeloisk leukemi (KML) – angriper de myeloida vita blodkropparna och utvecklas gradvis.
• Akut myeloisk leukemi (AML) – drabbar myeloida celler och växer snabbare än den kroniska formen.

Att tänka på vid leukemi

Människor med leukemi drabbas ofta av infektioner och rekommenderas därför att vaccinera sig mot influensa och lunginflammation. Det är klokt att undvika stora folksamlingar samt personer som kan verka smittsamma. Uppstår ändå en infektion bör du omedelbart söka vård – ibland krävs det att man läggs in på sjukhus för behandling. Blodbrist (anemi) är också vanligt vid leukemi, och då kan blodtransfusioner bli nödvändiga.

Behandling

Vilken behandling som väljs beror på om leukemin är akut eller kronisk, vilka symtom du har och hur din allmänna hälsa ser ut. Akut leukemi måste behandlas omedelbart, medan patienter med kronisk leukemi i vissa fall kan avvakta. Vanliga behandlingsformer inkluderar:

• Kemoterapi – dödar leukemicellerna och kan ges antingen i tablettform eller via injektion.
• Strålbehandling – använder högenergetiska strålar för att skada leukemicellerna och stoppa deras tillväxt. Strålningen kan riktas mot hela kroppen eller mot ett avgränsat område där leukemiceller samlats.
• Riktad läkemedelsbehandling – en kinashämmare som kallas Glivec (imatinib) har enligt National Institutes of Health kopplats till hög andel remissioner.

Kontakta alltid din läkare om du upplever symtom som kan tyda på leukemi. En tidig diagnos ökar chanserna till framgångsrik behandling.