Livmoderhalscancer ger upphov till olika fysiska och biokemiska förändringar i kroppen, beroende på hur långt sjukdomen har fortskridit. I tidiga skeden är cancern begränsad till livmoderhalsen, medan den i senare stadier kan sprida sig till andra organ. Tidig livmoderhalscancer ger ofta inga symtom alls, medan en mer framskriden cancer kan orsaka oregelbundna menstruationer. Sjukdomen kan behandlas med kirurgi, kemoterapi eller strålning.
De fysiska förändringarna vid livmoderhalscancer delas in i stadier enligt International Federation of Gynecology and Obstetrics (FIGO). I tidiga stadier är tumören begränsad till livmoderhalsen och så liten att den endast kan upptäckas i mikroskop. Med tiden kan tumören växa tillräckligt mycket för att bli synlig för blotta ögat, och den kan då sprida sig till livmodern samt till parametrierna – vävnaderna som ligger intill livmoderhalsen. I avancerade stadier kan cancern sprida sig till slidan, bäckenväggarna och till och med urinblåsan eller ändtarmen. Cancer i dessa senare skeden kan blockera urinledarna, de muskulösa rör som leder urin från njurarna till urinblåsan, vilket ger upphov till urinvägsbesvär och nedsatt njurfunktion.
I senare skeden av sjukdomen kan livmoderhalscancer sprida sig till lymfkörtlarna och därigenom påverka kroppens immunförsvar. Den kan också spridas till andra organ, exempelvis lungorna eller levern, och störa deras funktion. Om cancern sprider sig till urinblåsan kan den dessutom påverka kroppens förmåga att bearbeta och göra sig av med gifter och avfallsämnen.
Cancerceller är celler som delar sig okontrollerat och bildar en tumör – en samling onormala celler. Den exakta orsaken till denna onormala utveckling i livmoderhalsen är okänd, men humant papillomvirus (HPV) spelar utan tvekan en central roll; spår av viruset påvisas hos nästan alla kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer. HPV är dock inte hela förklaringen – även genetiska faktorer och livsstil kan bidra till sjukdomens bakomliggande orsaker.
Tidig livmoderhalscancer ger ofta inga symtom, vilket är en av anledningarna till att regelbundna gynekologiska kontroller är så viktiga. Mer framskriden livmoderhalscancer kan orsaka onormal vaginal blödning mellan menstruationer, efter samlag eller efter menopaus. Ett annat vanligt symtom är vattniga, blodiga och kraftiga flytningar med obehaglig lukt. Livmoderhalscancer kan också ge upphov till smärta i bäckenregionen eller smärta i samband med samlag.
Livmoderhalscancer kan behandlas kirurgiskt, med strålning eller med kemoterapi. Cancer som är begränsad till livmoderhalsens yttersta lager behandlas vanligtvis med kirurgi för att avlägsna de cancerogena cellerna. Invasiv livmoderhalscancer som har spridit sig längre kan behandlas genom att livmodern opereras bort (hysterektomi). För kvinnor med mer avancerad sjukdom är en kombination av strålning och kemoterapi oftast den mest effektiva behandlingsformen.
Eftersom HPV är den viktigaste riskfaktorn kan vaccination mot viruset förebygga en stor andel av alla fall av livmoderhalscancer. Regelbundna cellprov (pap-test) gör det dessutom möjligt att upptäcka förstadier till cancer i ett tidigt skede, när de är lätta att behandla.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online