Livmoderhalsen utgör den nedre delen av livmodern och förbinder livmoderkroppen – där ett foster växer under graviditeten – med födelsekanalen. Livmoderhalsen består av två delar: endocervix, som ligger närmast livmoderkroppen, och ektocervix, som gränsar mot slidan. Där dessa två delar möte bildas den så kallade transformationszonen, och det är i detta område som de flesta cancerfall i livmoderhalsen uppstår.
Livmoderhalscancer är en av de vanligaste cancerformerna bland kvinnor världen över. American Cancer Society uppskattar att cirka 13 000–14 000 kvinnor i USA får diagnosen varje år, och ungefär 4 000 avlider årligen av sjukdomen. I Sverige diagnosticeras omkring 550 kvinnor årligen.
Den goda nyheten är att dödligheten minskat kraftigt under de senaste decennierna, tack vare att allt fler kvinnor regelbundet genomgår gynekologiska undersökningar och tar cellprov (PAP-test), vilket gör att förändringar kan upptäckas innan de hunnit utvecklas till cancer.
Livmoderhalscancer ger oftast inga besvär i sina tidiga skeden. Just därför är regelbundna cellprover extra viktiga, framför allt för sexuellt aktiva kvinnor. Enligt M.D. Anderson Cancer Center bör du kontakta vården om du upplever något av följande symtom:
Skivepitelcancer är den absolut vanligaste formen av livmoderhalscancer och utgör mellan 80 och 90 procent av alla fall. Cancern utvecklas i de skivepitelceller som täcker ektocervix yta, det vill säga den del av livmoderhalsen som vetter mot slidan. Skivepitelcancer börjar ofta i transformationszonen, där ektocervix övergår i endocervix.
Adenokarcinom står för de återstående 10 till 20 procenten av alla fall av livmoderhalscancer. Denna cancerform utgår från de slembildande körtelceller som finns i endocervix, närmare livmoderkroppen. Adenokarcinom kan vara aggressivt, och upptäcks det sent blir prognosen sämre för patienten. Formen är vanligare hos yngre kvinnor än i tidigare generationer.
Det finns även tumörer som uppvisar kännetecken från både skivepitelcancer och adenokarcinom. Dessa kallas adenoskvamösa karcinom, eller blandtumörer.
I nästan alla fall orsakas livmoderhalscancer av en långvarig infektion med vissa hög-risktyper av humant papillomvirus (HPV) – samma virus som orsakar genitala vårtor. Kvinnor som blev sexuellt aktiva tidigt i livet eller haft många sexualpartner löper större risk att smittas. Eftersom HPV är mycket vanligt förekommande kan viruset dock påvisas hos många helt friska kvinnor som aldrig utvecklar cancer. Hos HPV-bärare ökar dessutom nedsatt immunförsvar, flera graviditeter och förlossningar samt rökning risken att cancern utvecklas.
HPV-vaccination ger ett effektivt skydd mot de virustyper som ligger bakom de flesta fall av livmoderhalscancer, och erbjudas numera kostnadsfritt inom det allmänna vaccinationsprogrammet för ungdomar i Sverige. Tillsammans med regelbundna cellprovsundersökningar gör vaccinationen att sjukdomen i princip går att förebygga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online