Non-Hodgkins lymfom (NHL) är en cancerform som drabbar lymfocyterna, de vita blodkroppar som utgör en central del av immunförsvaret. Det finns flera olika behandlingsalternativ, och för vissa patienter kan en benmärgstransplantation vara ett avgörande steg mot bot.
Benmärgen är den mjuka, svampaktiga vävnaden som finns inuti de större benen, till exempel höftben, revben och bröstben. Här produceras alla kroppens blodceller – röda blodkroppar som transporterar syre, blodplättar som gör att blodet koagulerar samt vita blodkroppar som bekämpar infektioner. Eftersom lymfocyterna bildas i benmärgen spelar den en avgörande roll i immunsystemets funktion.
Ju högre doser av cellgift (kemoterapi) och/eller strålning läkarna kan ge, desto större blir chansen att bota sjukdomen. Problemet är att dessa höga doser samtidigt förstör benmärgen. Genom att transplantera ny benmärg återfår patienten förmågan att bilda blodceller, vilket möjliggör mer intensiva behandlingar än vad kroppen annars skulle tåla.
Det finns två huvudsakliga alternativ. Vid en så kallad autolog transplantation skördas patientens egen benmärg innan behandlingen påbörjas, för att sedan återföras efter avslutad kemoterapi. Vid en allogen transplantation används i stället donerad benmärg, oftast från ett syskon eller en annan vävnadstypskompatibel givare, exempelvis via ett stamcellsregister.
Den transplanterade benmärgen – ofta i form av stamceller – ges via en intravenös droppe, ungefär som vid en blodtransfusion. De nya stamcellerna vandrar sedan genom blodet till benhålorna, där de börjar bilda nya friska blodceller. Innan själva transplantationen får patienten normalt en högdosbehandling som utplånar den sjuka märgen.
En benmärgstransplantation kan komma på tal i flera olika situationer:
Beslutet fattas alltid individuellt tillsammans med det behandlande teamet, som väger in faktorer som patientens ålder, allmänna hälsotillstånd samt lymfomets typ och stadium.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online