Slö lymfom: tecken och symtom att känna igen

Lymfom är en cancerform som angriper immunceller som kallas lymfocyter. Sjukdomen benämns även icke-Hodgkins lymfom och förekommer i två huvudformer: aggressiv och slö (indolent). Aggressiva lymfom växer snabbt och klassificeras som högmaligna, medan slöa lymfom växer långsamt och klassificeras som lågmaligna.

Symtomen vid slöa lymfom liknar de vid aggressiva lymfom, men eftersom sjukdomen utvecklas långsammare kan det dröja längre innan symtomen blir märkbara. Det gör att slöa lymfom ibland upptäcks sent eller till och med hittas av en slump vid en rutinundersökning.

Tidiga tecken och symtom

Det första och vanligaste symtomet är förstorade lymfkörtlar under armarna, på halsen eller i ljumsken. Körtlarna känns ofta som smärtfria, fasta knutor under huden.

Förstorade lymfkörtlar i bröstet kan trycka på luftvägarna och orsaka andnöd samt ihållande hosta. Körtlar i buken kan trycka mot bukorganen, vilket kan leda till aptitlöshet, buksmärta och förstoppning. Förstorade körtlar i ljumsken kan blockera lymfflödet och ge upphov till svullnad i benen. Svullnad i ansiktet och buken kan också förekomma.

Symtom i senare skede

När sjukdomen fortskrider kan lymfomcellerna sprida sig till andra delar av kroppen. Tränger cellerna in i huden kan det leda till förtjockning, mörkfärgade hudområden och klåda.

I takt med att sjukdomen sprider sig i kroppen uppstår ofta allmänna symtom som feber, nattliga svettningar och oförklarlig viktminskning – definierad som mer än 10 procent av kroppsvikten inom sex månader. Dessa symtom kallas ofta B-symtom och är viktiga för läkarens bedömning av sjukdomens stadium.

Om lymfomet förstör benmärgen kan det orsaka anemi (blodbrist), vilket ger trötthet, blekhet och andnöd vid ansträngning. Spridning till tarmarna kan ge upphov till uppblåsthet, diarré och magkramper, samt störa kroppens näringsupptag.

Hur diagnosen ställs

Ett standardblodprov kan avslöja avvikelser i blodbilden, exempelvis låga värden röda blodkroppar, vita blodkroppar eller blodplättar. Röntgen, datortomografi (CT) och PET-undersökningar används för att påvisa lymfomtumörer och bedöma hur utbredd sjukdomen är.

En benmärgsbiopsi kan visa om lymfomet finns i märgen, och en lumbalpunktion kan avgöra om sjukdomen har spridits till ryggmärgen eller centrala nervsystemet. För en säker diagnos krävs oftast också en vävnadsbiopsi från en förstorad lymfknuta.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du upplever en svullen lymfknuta som inte går tillbaka inom några veckor, eller om du har återkommande feber, kraftiga nattsvettningar eller oförklarlig viktminskning. Slöa lymfom växer långsamt, men tidig utredning ger bättre förutsättningar för rätt behandling och uppföljning.