
Subkarinala lymfkörtlar sitter i bröstkorgen, precis under punkt där luftstrupen delar sig i de två huvudbronkerna. När dessa lymfkörtlar förkalkas – alltså får insättningar av kalcium – syns det ofta som små vita fläckar på en röntgen eller datortomografi av bröstet.
Förkalkning i lymfkörtlar är i de flesta fall ett tecken på att en tidigare inflammation eller infektion har läkt. Ibland kan det dock tyda på en pågående sjukdom som behöver utredas närmare. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna.
Tuberkulos är den vanligaste orsaken till förkalkade lymfkörtlar globalt. Efter en genomgången infektion kan lymfkörtlar i mediastinum kalcifiera och bilda så kallade Ghon-komplex, som kan synas på röntgen många år senare.
Sarkoidos är en kronisk inflammatorisk sjukdom som ger granulom (små inflammerade knutor) i lungor och lymfkörtlar. Med tiden kan de drabbade lymfkörtlarna förkalkas.
En genomgången lunginflammation, bronkit eller annan luftvägsinfektion kan lämna efter sig förkalkningar i lymfkörtlar även långt efter att infektionen har läkt.
Histoplasmos är en svampinfektion orsakad av Histoplasma capsulatum. Den är vanlig i vissa delar av Nord- och Sydamerika och ger ofta förkalkade lymfkörtlar efter det akuta skedet.
Kokcidioidomykos, även kallad dalfieber, är en svampinfektion som förekommer framför allt i torra regioner i sydvästra USA och Mexiko. Även denna infektion kan leda till kalcifieringar i brösthålans lymfkörtlar.
Silikos uppstår efter långvarig inandning av damm som innehåller kristallin kiseldioxid, exempelvis inom gruv-, bygg- och stenindustrin. Sjukdomen kan ge förkalkade lymfkörtlar med ett typiskt utseende, ofta beskrivet som "äggskalsförkalkning".
Asbestos orsakas av exponering för asbestfibrer och kan liksom silikos leda till förkalkningar i lymfkörtlar samt pleuraplack på lungsäcken.
Lungcancer kan sprida sig till subkarinala lymfkörtlar och i vissa fall ge kalcifierade förändringar, särskilt vid vissa tumörtyper eller efter behandling.
Hodgkins lymfom drabbar lymfsystemet och kan ge förstorade lymfkörtlar i mediastinum. Efter behandling kan kalcifieringar kvarstå i de drabbade körtlarna.
Också non-Hodgkin lymfom kan engagera brösthålans lymfkörtlar och i efterhand ge upphov till förkalkningar.
Cancer som har spridits från andra organ, exempelvis bröstcancer eller tjocktarmscancer, kan etablera sig i subkarinala lymfkörtlar och där ge förändringar som syns vid bilddiagnostik.
Förkalkade lymfkörtlar upptäcks oftast av en slump vid röntgenundersökning och kräver sällan behandling i sig. Kontakta dock din läkare om du samtidigt har symtom som långvarig hosta, febel, nattsvettningar, viktnedgång, bröstsmärta eller andnöd. Läkaren kan då bedöma om ytterligare utredning behövs, till exempel ny bilddiagnostik eller vävnadsprov.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online