Seriella benmärgsbiopsier (BMB) är integrala i lymfomhantering, ger information som inte erhålls genom bilddiagnostik eller blodprov ensamma.
Sex nyckelindikationer
- Behandlingsrespons bedömning: Jämför pre- och post-terapi benmärgsinvolvering. Fullständig remission (CR) kräver negativ BMB (vid morfologi och ofta immunhistokemi/flödescytometri). Kvarvarande involvering indikerar partiell respons eller refraktär sjukdom.
- Minimal residual sjukdom (MRD) detektering: Flödescytometri (känslighet 10⁻⁴–10⁻⁵) eller PCR för klonala immunoglobuliner/T-celle rektorarrangemang detekterar MRD efter CR. MRD-positivitet predikterar tidigare recidiv; kan guida konsolidering (t.ex. autolog transplant) eller underhållsterapi.
- Recidiv/Progression bekräftelse: Nya cytopenier, stigande LDH, eller misstänkta bildfynd. BMB bekräftar histologisk transformation (t.ex. indolent → aggressiv) eller ny klon.
- Terapitoxicitets utvärdering: Cytostatika/strålning orsakar myelosupression. BMB bedömer cellularitet, dysplasi, och utesluter terapi-relaterad MDS/AML (t-MN).
- Prognostisk stratifiering: Seriella MRD-kinetik och djup av respons (CR vs. CRu vs. PR) informerar riskanpassad terapi. Persistent MRD efter frontlinjeterapi = hög risk.
- Klinisk studie/Translational forskning: Obligatorisk i många protokoll för korrelativa studier (biomarkörer, mikro-miljö, resistensmekanismer).
Proceduruppfattningar
Posterior iliakalkam; lokalbedövning ± sedering; kärnbiopsi + aspirat. Komplikationer sällan (blödning, infektion, smärta). Tidpunkt: typiskt efter 2–4 cykler (interim) och behandlingsslut; även vid progress.
