
Ett feokromocytom är en sällsynt tumör som utvecklas i binjuremärgen, det vill säga i de körtlar som sitter ovanpå varje njure. Binjurarna producerar viktiga hormoner som adrenalin och noradrenalin, vilka bland annat reglerar blodtryck, puls och kroppens stressreaktioner.
Feokromocytom leder ofta till en överproduktion av dessa hormoner, vilket kan ge upphov till högt blodtryck, huvudvärk, svettningar och hjärtklappning. Tumören kallas ibland "den stora imitatören" eftersom symptomen liknar många andra sjukdomar, vilket gör den lätt att missa.
Symptomen kan variera beroende på tumörens storlek och hur mycket hormon den producerar. Vissa patienter har besvär hela tiden, medan andra får plötsliga anfall med kraftiga symtom. Vanliga tecken inkluderar:
Anfallen kan utlösas av fysisk ansträngning, stress, vissa läkemedel eller till och med enkla rörelser som att böja sig framåt.
Diagnosen grundas på patientens symtom i kombination med en noggrann medicinsk undersökning. Läkaren beställer vanligen blod- och urinprov för att mäta nivåerna av metanefriner, nedbrytningsprodukter av adrenalin och noradrenalin, som ofta är förhöjda vid feokromocytom.
För att lokalisera tumören används bilddiagnostik, exempelvis datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRI). I vissa fall kan även särskilda funktionella undersökningar, såsom PET-skanning eller MIBG-scintigrafi, behövas för att fastställa tumörens utbredning.
Den mest effektiva behandlingen är kirurgi för att avlägsna tumören, ofta via titthålskirurgi (laparoskopi). Eftersom tumören kan producera stora mängder stresshormoner förbereds patienten alltid noggrant inför operationen.
Innan operation ges oftast läkemedel – så kallade alfa- och betablockerare – för att kontrollera blodtrycket och förebygga komplikationer under ingreppet. Efter en lyckad operation kontrolleras blodtrycket regelbundet, eftersom vissa patienter behöver fortsatt behandling.
Prognosen är generellt god. De flesta patienter som genomgår operation för att ta bort tumören kan återgå till ett helt normalt liv utan återkommande symtom. Cirka tio procent av alla feokromocytom är elakartade (maligna) eller spridda, och för dessa patienter är prognosen mindre gynnsam och kräver långvarig uppföljning.
Eftersom en del fall är ärftliga och kopplade till genmutationer kan läkaren rekommendera genetisk testning, särskilt hos yngre patienter eller vid flera tumörer i familjen. Regelbunden kontroll efter behandling rekommenderas för att upptäcka eventuell återkomst i tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online