I svalgets (pharynx) slemhinna finns flera ansamlingar av lymfatisk vävnad som tillsammans bildar den så kallade lymfatiska svalgringen – även känd som Waldeyers ring. Dessa strukturer fungerar som kroppens första försvarslinje mot bakterier, virus och andra främmande ämnen som kommer in via näsan och munnen. Massan av respektive lymfoid struktur varierar betydligt.
Farynxtonsillen, allmänt kallad adenoiden, sitter på svalgets bakvägg högt upp bakom näshålan. Den är den största lymfoida strukturen i området med en massa på cirka 3–4 gram. Adenoiden är mest utvecklad hos barn och tenderar att krympa successivt efter puberteten. Förstorad adenoid kan hos barn orsaka nästäppa, snarkning och återkommande öroninflammationer.
Palatintonsillerna – de två tonsiller som syns på vardera sidan av svalget längst bak i munhålan – väger ungefär 1–2 gram vardera. Detta är de strukturer man vanligen menar när man talar om ”tonsiller” i vardagligt språk. De ligger i fördjupningen mellan gombågarna och är en vanlig plats för infektioner, exempelvis halsfluss (tonsillit).
Lingualtonsillen består av lymfvävnad vid roten av tungan och är betydligt mindre än de övriga med en massa på endast 200–300 milligram. Tillsammans med de övriga tonsillerna bidrar den till att fånga upp och identifiera patogener som passerar genom munhålan.
Tillsammans med tubaltonsillerna runt örontrumpeternas mynningar utgör dessa strukturer ett sammanhängande immunologiskt skyddsnät. De innehåller lymfocyter som producerar antikroppar, framför allt IgA, vilket hjälper till att neutralisera mikroorganismer redan innan de hinner tränga djupare in i kroppen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online