Hur farligt är asbest – och hur lite krävs för att det ska vara riskabelt?

Asbest är ett naturligt förekommande mineral med en unik motståndskraft mot värme, lågor och kemikalier. Därför användes det i decennier i material som isolering, golvplattor, lim och brandskydd. Numera vet man dock att exponering för asbest ökar risken att utveckla allvarliga sjukdomar som mesoteliom, pleuraplack eller asbestos.

Vad gör att asbest skadar kroppen?

Att andas in eller få i sig asbestfibrer kan vara skadligt för hälsan. När fibrerna väl har tagits upp i kroppen går de inte att avlägsna. De irriterar vävnaderna kring organ som lungorna och orsakar skador som med tiden kan utvecklas till ärrbildning eller till och med cancer.

Finns det några säkra former av asbest?

Asbest finns i sex olika varianter, varav den vanligaste är den så kallade vita asbesten, även kallad kryso­til. Det är viktigt att förstå att det inte finns någon "säker" form av asbest. Materialet behandlas dock ibland så att det blir icke-friable, vilket innebär att det är mindre benäget att sönderfalla och hamna i luftvägarna. Asbest kan också inkapslas, en metod som effektivt omsluter materialet bakom ett annat skyddande ämne.

Säkra exponeringsnivåer

Enligt de flesta experter inom folkhälsa finns det ingen säker nivå av asbestexponering. Även en engångsexponering för en liten mängd kan i teorin leda till mesoteliom senare i livet. Lungcancer och asbestos är två andra sjukdomar kopplade till asbest, men de kräver generellt sett upprepad exponering för asbestfibrer för att utvecklas.

När räknas ett material som asbesthaltigt?

Ett material definieras som asbesthaltigt om det innehåller 1 procent asbest eller mer. Vid denna halt ska behöriga saneringsentreprenörer med särskild licens anlitas när materialet behöver tas bort, till exempel vid renoveringar, byggarbeten eller inför en rivning.

Tre typer av asbestexponering

Yrkesmässig exponering uppstår när arbetare inom vissa branscher rutinmässigt kommer i kontakt med asbest i sitt dagliga arbete. Det gäller exempelvis tidigare sjöpersonal, byggnadsarbetare och varvsarbetare.

Miljömässig exponering sker när asbestpartiklar finns i luften. Ett känt exempel är det stora antalet asbestrelaterade sjukdomar i området kring Libby i Montana, USA, där en asbestkontaminerad gruva en gång låg.

Sekundär exponering uppstår när en person tar med sig asbest hem från jobbet på kläderna, varpå familjemedlemmar omedvetet kan andas in fibrerna.