Spottkörteltumörer uppstår i de körtlar som producerar saliv – vätskan som hjälper dig att tugga, svälja och tala. De största spottkörtlarna ligger på båda sidor av ansiktet strax framför öronen samt under käken.
Ungefär 85–90 procent av alla spottkörteltumörer är godartade (icke-cancerogena), medan cirka 10–15 procent är elakartade (cancersvulster).
De flesta spottkörteltumörer växer långsamt och är inte livshotande. Godartade tumörer behandlas oftast med kirurgisk borttagning. Elakartade tumörer kan däremot kräva operation, strålbehandling, cellgiftsbehandling (kemoterapi), riktad cancerbehandling eller en kombination av dessa metoder.
Symtomen på spottkörteltumör kan variera, men följande tecken är vanliga:
* En knöl eller svullnad i ansiktet, på halsen eller under hakan
* Smärta eller obehag i ansiktet, halsen eller örat
* Svårighet att öppna munnen eller svälja
* Ansiktssvaghet eller hängande mungipa
* Domningar eller stickningar i ansiktet
* Torr mun
* Oförklarlig viktnedgång
* Trötthet
* Feber
Boka tid hos din läkare eller tandläkare om du har:
* En bestående knöl eller svullnad i ansiktet, på halsen eller under hakan som inte försvinner inom två veckor
* Något av de övriga symtom som kan tyda på spottkörteltumör
Den exakta orsaken till de flesta spottkörteltumörer är okänd. Vissa faktorer har dock kopplats till en ökad risk:
Sjögrens syndrom. En autoimmun sjukdom som ger torra ögon och torr mun. Personer med Sjögrens syndrom löper ökad risk att utveckla tumörer i öronspottkörtlarna (parotidkörtlarna), som sitter på båda sidor av ansiktet framför öronen.
Tidigare strålbehandling. Personer som har fått strålbehandling mot huvud- och halsregionen kan ha en förhöjd risk att utveckla tumörer i parotidkörtlarna.
Vissa virus. Epstein-Barr-virus och humant papillomvirus (HPV) har båda kopplats till en ökad risk för spottkörteltumörer.
Arvelighet. Har du en nära anhörig som haft spottkörteltumör är din egen risk något förhöjd.
Spottkörteltumörer kan leda till flera komplikationer:
Skador på nerver och muskler. Vissa tumörer kan skada nerver och muskler i ansikte, hals och öra, vilket kan ge ansiktssvaghet, hängande ansiktsmimik eller domningar.
Svårigheter att äta och svälja. Tumören kan göra det besvärligt att äta, vilket i sin tur kan leda till viktnedgång och undernäring.
Talproblem. Nedsatt rörlighet i mun och tunga kan påverka talet.
Cancer. Elakartade spottkörteltumörer kan sprida sig till andra delar av kroppen, exempelvis lungorna, levern och skelettet.
Det finns ingen garanterad metod att förebygga spottkörteltumörer, men du kan minska din risk:
Undvik onödig exponering för strålning. Har du tidigare fått strålbehandling mot huvud och hals, prata med din läkare om hur du bäst minskar risken för komplikationer.
Vaccinera dig mot HPV. Humant papillomvirus har kopplats till ökad risk för spottkörteltumör. Det finns ännu inget vaccin mot Epstein-Barr-virus, men forskning pågår. Diskutera med din läkare om HPV-vaccination passar dig.
För att diagnostisera en spottkörteltumör kan läkaren rekommendera en eller flera av följande undersökningar:
Kroppslig undersökning. Läkaren undersöker ditt ansikte, din hals och dina öron och känner efter knölar eller svullnader.
Sjukdomshistoria. Läkaren frågar om dina symtom, din bakgrund och eventuella riskfaktorer.
Bildundersökningar. Röntgen, datortomografi (DT) och magnetresonanstomografi (MR) hjälper läkaren att se tumörens läge och storlek.
Biopsi. Ett litet vävnadsprov från tumören tas och analyseras i mikroskop. Detta är det enda sättet att med säkerhet fastställa diagnosen.
Behandlingen anpassas efter tumörens typ och storlek samt din allmänna hälsa. Vanliga alternativ är:
Operation. Kirurgisk borttagning av tumören är den vanligaste behandlingen. Operationsmetoden beror på tumörens läge och storlek.
Strålbehandling. Högenergetisk strålning används för att döda cancerceller. Den kan ges före eller efter operation, eller som egen behandling vid mindre tumörer.
Cellgiftsbehandling (kemoterapi). Läkemedel som dödar cancerceller i hela kroppen. Kan användas efter operation eller strålbehandling, eller vid spridd cancer.
Riktad behandling. Läkemedel som attackerar specifika proteiner som driver cancerns tillväxt. Används ofta vid tumörer som inte går att operera eller som återkommit efter tidigare behandling.
Prognosen beror på tumörens typ och stadium samt på din allmänna hälsa. Vid godartade spottkörteltumörer är prognosen i regel mycket god, och de flesta återhämtar sig helt efter behandling. Vid elakartade tumörer varierar prognosen mer, men med tidig diagnos och rätt behandling kan många patienter botas helt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online