
Det finns inget enskilt blodprov som med säkerhet kan fastslå att en person har cancer. Däremot kan blod analyseras för att påvisa förekomst och nivåer av specifika biologiska markörer, så kallade tumörmarkörer – proteiner eller kemiska ämnen som bildas av tumörceller. Sådana blodprov kan fungera som värdefulla screeningverktyg för cancerformer som prostatacancer, levercancer, cancers i reproduktionsorganen samt cancers i mag-tarmkanalen, särskilt när de kombineras med andra diagnostiska undersökningar.
Prostatacancer är den näst vanligaste cancerformen bland män i USA (efter hudcancer). Därför har tillförlitliga screeningmetoder utvecklats för att möjliggöra tidig diagnos. PSA-testet (prostataspecifikt antigen) är ett blodprov som mäter nivån av PSA i blodet. Hos friska män är PSA-värdet lågt, men vid tumörer i prostatan stiger det. I kombination med en digital rektalundersökning kan testet upptäcka möjlig cancer även hos män som inte har några symtom.
Alfafetoprotein (AFP) är ett protein som bildas av gulesäcken och levern hos ett foster under graviditeten. Hos vuxna är nivån normalt mycket låg, eftersom proteinet saknar funktion efter födseln. Vid levercancer är dock AFP-nivån ofta förhöjd, vilket kan påvisas genom ett enkelt blodprov.
Tumörmarkören CA125 används ofta för att påvisa cancer i äggledare, äggstockar och livmoder. Ett blodprov för CA125 är dock inte alltid entydigt, eftersom förhöjda värden också kan bero på andra tillstånd som hepatit, perikardit, cystor på äggstockarna, levercirros eller bukhinneinflammation. Trots det kan personer med känd högriskprofil ha stor nytta av att testet utförs.
Tumörmarkören CA 15.3 är ofta förhöjd i blodprover från patienter med bröstcancer. För kvinnor med bröstcancer i släkten kan detta blodprov, tillsammans med mammografi, utgöra ett tidigt diagnostiskt verktyg för att upptäcka sjukdomen i tidigt skede.
Patienter med återkommande förstoppning, diarré eller blodig avföring kan ha nytta av ett blodprov som mäter carcinoembryonalt antigen (CEA). CEA är ett protein som normalt endast produceras under fosterutvecklingen. Dess förekomst hos vuxna är kopplad till flera cancerformer i matsmältningssystemet, däribland tjock- och ändtarmscancer, bukspottkörtelcancer, magsäckscancer samt medullär sköldkörtelcancer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online